Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Hinder för vittnesbördet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en möjlighet: fördragsamhetens och människokär-
lekens lag.
D etta att hindra protestanterna från att få iiågon
plats att bosätta sig på har alltid varit den romerska
kyrkans grundsats i hennes strider med dem. Det
har varit ett utrotningskrig. Överallt, där det ro-
merska väldet fått råda, har lagen varit: död eller
omvändelse. Ofta har det varit död utan ens möjlig-
het till omvändelse. Varje protestant var lik en
man, som känner mördarens hand på sin strupe. Ä r
han då kärlekslös, om han m åttar ett slag tillbaka åt
mördaren? Vi medgiva, att religiös fördragsamhet
som en regel var okänd och oförstådd under reforma-
tionstiden och även långt sedan. Endast några fä
upplysta andar, sådana som Vilhelm den tyste och
H enrik den fjärde av Frankrike, visste vad som me-
nades därmed. Men trots de ständiga misstag och de
brott, som här och där begingos, och vilka äro mer
eller mindre oskiljaktiga från syndfulla människor, så
fanns det likväl en stor moralisk olikhet mellan de
båda partierna. Vi skola försöka att åskådliggöra
detta.
Under religionskrigen i Frankrike hade en officer,
vid namn Bes Adrets, som ägde förmögenhet, slagit
sig .till hugenotterna och fått ett befäl under amiral
Coligny. Denne officer var en hårdhjärtad, rå karak-
tär, utan verkligt sinne för religionen; han hade för-
enat sig med det protestantiska partiet, emedan han var
en personlig fiende till några av katolikerna. Han be-
gick åtskilliga våldshandlingar och roade sig bland
annat med att tvinga sina fångar att själva kasta sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
