- Project Runeberg -  Adolf Findling eller Tre år under drottning Kristinas regering /
5

(1892) [MARC] Author: Pehr Sparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tronföljaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

FÖRSTA KAPITLET.


Tronföljaren.



På Ölands västra kust, gent emot småländska vallen, höjer sig än i dag vid randen af ett bråddjup den stolta Borgholmsruinen. Fordom var detta slott ett af de präktigaste inom Sveriges gränser samt i flere hänseenden märkvärdigt.

Den nämnda ön erfar sällan verkningarna af vinterns stränghet förrän vid nyårstiden. Därför bör det ej väcka någons förundran, hvarken att ett fartyg i början af december 1651 strax efter dagningen lämnade den isfria hamnen vid Kalmar, ej heller att det, i egenskap af dålig seglare och med nordostvind, måste kryssa tills fram på eftermiddagen, innan det hann upp i höjd med Borgholm. Några lotsar, hvilka vid denna syn, i hopp om förtjänst, ilade till sina båtar, ropade sins emellan: »det är säkert ett fetalieskepp som vill till slottet.» Men de bedrogo sig, ty fartyget vände, styrde en half mil söder ut och ankrade i öppna sjön. Kort därpå såg man en slup ro mot ön för att landsätta några karlar. Dessa gingo sedermera till en närbelägen bondgård, med undantag af tvenne, hvilka, klädda som tjänare hos någon förnäm herre, vandrade eller rättare smögo vägen utåt mot borgen. Vi hafva således god tid att se hvad som där tilldrar sig, innan de hinna fram.

Arbetarne i kungsträdgården påsatte sina mössor efter en djup afskedshälsning, som besvarat fogdens välkomna utrop: »Se så godt folk, nu är det nog för denna gången!» kastade därefter med förnöjd min de tomma matväskorna på ryggen och skyndade hem. Den under dagens lopp afbrutna tystnaden tycktes vilja återtaga sitt välde, men ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:06:35 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/psadolf/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free