Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tronföljaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om jag ej fästas af andra band än den undersåtliga pliktens, borde man känna Carl Gustafs tänkesätt tillräckligt att icke tro honom i stånd att höja upprorsfanan mot sin rättmätiga öfverhet. — Nej, det är icke Messenius som författat denna nedriga skrift. Jag har ju vårdat hans son som mitt eget barn, och på min bekostnad skall han snart anträda sin utrikes resa. Dessutom är brefvet försegladt i kungl. kansliet, där gubben icke har någon befattning.»
»Ja, det är i sanning ganska besynnerligt. Tankarna tillhöra bestämdt den orolige gubben, ehuru stilen, som jag tror, icke är hans. Men vänta, ers höghet! När jag rätt drager mig till minnes, så har jag något som rikshistoriografen skrifvit. Det är lefnadsregler han sände sonen medan denne i egenskap af page tjänte ers höghet, och som jag för deras kuriösa innehåll förvarat.»
Nu började öfverste von Würtz leta i sina rockfickor, samt framdrog slutligen ett gammalt skrynkligt papper, af hvars vårdande man tydligt kunde märka, att den tappre mannen icke var född till bibliotekarie, och fortfor: »Här är pröfvostenen.»
»Nå, ser du, Paulus talade icke alltid sanningen. Gubben har, som jag sade, icke skrifvit libellen.»
»Nej, jag måste väl hafva orätt så till vida,» svarade öfversten, i det han med ett pekfinger på hvardera skriften långsamt följde raderna. »Där är en lång krummelur på det stora A och där åter ett tvärstreck; det passade icke tillhopa. Nå, låt oss nu jämföra detta lilla b med...»
»Spara dina jämförelser!» sade prinsen i skalkaktig ton och slog sin stafvande vän på fingrarna; men denne lät sig ej afskräckas, utan fortfor med sin tråkiga undersökning så länge, att fursten ledsnade, steg upp och började vandra fram och tillbaka i kammaren.
— På detta sätt mätte den ene golfvet, den andre raderna under djup tystnad, och det såg ut som det egentliga föremålet för deras sammanvaro blifvit bortglömdt, då öfversten ropade: »Potz Donner-wetter! Sehen Sie doch einmal, gnädigster Herr! Was steht denn da für dummes Zeug?»
I ena hörnet af det pappersark, på hvilket brefvet var skrifvet, men upp- och nedvändt mot hufvudtexten, stodo följande ord: »Justus es, Domine, et recta judicia tua», och att denna sentens var skrifven af den gamle Messenii hand, kunde prinsen icke bestrida. »Således är han ändå med i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
