Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hertigens page
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vi vänta på förlossning ur detta elände, hvilket endast hertigen kan vända till godo?»
Adolf, som sålunda ej hade mindre än en hälsning och tvenne kinkiga frågor att besvara, innan han hunnit göra sig hemmastadd, såg med ett slags förlägenhet på sin vän, liksom för att begära närmare upplysning om de personer, hvilka han nu borde tilltala. Messenius begrep detta ögonspråk och yttrade, i det han reste sig: »Då jag på visst sätt är värd för aftonen, fordrar också skyldigheten, att jag säger dig de öfriga gästernas namn.»
Vid den presentering som härpå följde erfor Adolf, att sällskapet bestod, i den ordning han blifvit tilltalad, af borgmästaren Nils Nilsson, landshöfdingen öfver Jemtlands län, öfverste Hans Strijk, samt magistratssekreteraren Schunck.
Han svarade: »Att gifva trogna underrättelser om min glorvyrdige herres närvarande tillstånd och hälsa vill jag ingalunda undandraga mig, synnerligen då jag med särdeles fägnad kan säga, att han — Gudi lofvadt — befinner sig både hälsosamt och väl; men däremot vet jag icke, huruvida han snart ämnar sig till hufvudstaden, ej heller om han kunnat vidtaga några anstalter för de enskilda olägenheters afhjälpande, hvilka herr stadssekreteraren omnämnt.»
Detta försiktiga svar åstadkom en allmän tystnad, hvilken Schunck var den förste att bryta, i det han sade: »Jag har icke haft för afsikt att vidröra något enskildt, utan landets elände, och jag vore mycket bedragen, om mina yttranden kommit för ovänliga öron.»
»Ynglingens svar var välbetänkt,» genmälde borgmästaren. »Det bevisar, att hertigen nu, liksom alltid, är en klok herre, den där icke lägger sina angelägenheter i något såll, utan sluter dem inom den ärliga tillgifvenhetens säkra lås. Ni, min käre Schunck, är en välmenande man, men tag er i akt, att ert häftiga lynne ej för er till fördärfvet. Statssaker erfordra en omtänksam behandling, och hvarje yttrande, vore det också blott en from önskan, måste afvägas.»
»Men på det sättet kommer man aldrig till något slut,» inföll öfverste Strijk. »För en domare är det tjänligt att afväga tvisterna med guldvikt, ty lagen behåller sitt rof och ingen lyfter handen till motvärn när straffet skall drabba. Annorlunda förhåller det sig med statshvälfningar: de bero på den hastighet med hvilken de utföras. Vi hafva länge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
