- Project Runeberg -  Adolf Findling eller Tre år under drottning Kristinas regering /
32

(1892) [MARC] Author: Pehr Sparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hertigens page

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nog knotat i mjugg, och blir det ej snart allvar med leken, säger jag, som barnen, att han surnat.»

»Jag åter kan på intet sätt likna kloke mäns önskningar och känslor vid en lek. Vi se, ty värr, att landets ställning måste blifva annorlunda än den är, om vi icke skola nedstörtas från den höjd, hvartill Sverige genom Gustaf Adolfs kraft uppstigit. Fiendernas afklippta vingar återväxa småningom till en farlig styrka, som icke skall glömma att kräfva hämnd, medan vi, obekymrade om framtiden, sofva på våra blodiga lagrar eller dansa baletter i deras skugga. Allt detta står tydligt skrifvet med eldbokstäfver för hvarje upplyst medborgares ögon; men hvem vågar dock obetänksamt påskynda händelsernas lopp?»

»Om detta är sanning, så vet jag ej hvartill våra öfverläggningar gagna. Slafven gör bättre att tåligt bära sina kedjor än att genom knot ådraga sig förtryckarens vrede, så framt han ej har mod att strida för friheten.»

»För min del anser jag mig icke som slaf, ty ståndens fri- och rättigheter äro ingalunda våldförda, men hvad jag kan bli, om styrelsens omåttliga slöseri fortfar, är en annan fråga. Medel till räddning äga vi i öfverflöd, fastän de äro splittrade, och kunna vi blott låta tiden förena dem, kommer det öfriga af sig själft.»

»Ert tal är i afton ett mästerstycke af obegriplighet. Allt är förloradt, säger ni, om styrelsen ej vill ändra grundsatser, vi sofva på brädden af en afgrund, äga medel till räddning, som böra förenas, och likväl skola vi ej påskynda händelsernas utveckling. Sådana djupsinnigheter må den förklara som kan.»

»Jag håller med landshöfdingen,» inföll Schunck. »Kunna vi ej snart få ett förändradt statsskick, är landet förloradt.»

»Ja!» ropade Messenius med värme. »Nu eller aldrig är mitt valspråk; men den som har en rättfärdig sak bör ej misströsta, och kanske kommer hjälpen förr än vi vänta den?»

»Ingenting skulle vara mig angenämare än att kunna dela edra förhoppningar,» återtog borgmästaren med ett lugnt småleende, hvarefter han vände sig till pagen och fortfor: »Gissar jag rätt, min vän, så lefver prinsen ännu i sin gamla overksamhet?»

»Ja, ty värr!» svarade Adolf; »hans värld sträcker sig icke utöfver Ölands trånga gränser.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:38:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/psadolf/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free