- Project Runeberg -  Adolf Findling eller Tre år under drottning Kristinas regering /
84

(1892) [MARC] Author: Pehr Sparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handen - Hoftärnan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

säga god afton, medan Johanna sjönk i faderns armar. När de hunnit upp på rummet, steg Fransiska fram för att genom en i hast uppgjord berättelse om ett besök hos någon af värdens bekanta tillfredsställa kyrkoherden, men Johanna förekom henne med en oskrymtad bekännelse om hvad som verkligen föranledt deras bortovaro.

»Denna uppriktighet afväpnar mig,» sade Kristoffer, »ehuru den ej förmår lugna min farhåga för framtiden. ’När thetta hafuer skett på thet färska träd, hvad skall thå ske på thet torra’? står det skrifvet, och måtte Gud förlåta mig, att jag lämpar ett så heligt uttryck till en världslig sak. Ja, mina barn, låtom oss bedja den Allgode, att han bevarar oss från frestelser; och du, Fransiska, kom ihåg den gamla regeln: den som står må se till att han ej faller! Med min vilja skall ingen af eder sätta foten mer inom hufvudstadens murar, ty detta ställe synes vara uppfyldt med fördärf för mig och min släkt.»

FEMTE KAPITLET.


Hoftärnan.



Det var en af dessa första nordiska sommaraftnar, om hvilka sydländingen svårligen kan göra sig fullkomligt begrepp. Ännu i sin långsamma nedgång, tycktes solen sjunka i sned riktning bakom Smålandsvallen, hvars högstammiga träd kastade en vidt framskjutande skugglinie på sundets spegelklara yta. För åskådaren på stranden hade den bländande himlakroppen redan försvunnit då slottstornen ännu belystes, och småningom utbredde sig en halfdager, hvars välde den annalkande natten icke förmådde öfvervinna. De tindrande stjärnorna, hvilka spela en så väsentlig roll i vinterkvällen, hängde, likt aflägsna lysmaskar, på fästet, endast tjänande till kosans beräkning för fartygen, som under stiltjen måste lyda hafsströmmens drift. Vid horisontens ännu märkbara rand höjde sig, här och där, hvita fyrkanter,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:06:35 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/psadolf/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free