- Project Runeberg -  Adolf Findling eller Tre år under drottning Kristinas regering /
85

(1892) [MARC] Author: Pehr Sparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hoftärnan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dem en bonde från slättlandet kring Leipzig säkert skulle tagit för lika många aflägsna kyrktorn, om han ej fått veta, att de voro segelmassor. Luften kunde icke kallas varm, men ägde dock ingen obehaglig kyla, emedan den föregående dagen ej varit utmärkt af särdeles hög temperatur.

På branten nedanför slottet satt Adolf, så djupt försänkt i betraktelser, att han icke märkte om någon nalkades och lyssnade till hans monolog. Medan tvenne karlar varsamt undanböjde buskarna för att oupptäckta kunna framtränga, sade han halfhögt: »Så stilla som den mig omgifvande naturen slumrar hon måhända och drömmer om framtiden, utan att jag får en plats bland dess bilder. Lik en annan Prometheus, ligger jag fastsmidd vid denna aflägsna klippa; under det sysslolösheten förtär all bättre förmåga. Är väl detta en af de högre makterna utstakad bestämmelse, eller är det ett straff för min djärfhet att ha beskådat den himmelska eld som brinner i dina ögon?» Här höll han inne, och den ene af de lyssnande hviskade: »Hvad är det för galenskap han pratar! Jag tror, min själ, att han till tidsfördrif blifvit kär i någon af bondflickorna här på ön?»

»Så låter det,» svarade den andre, »men låtom oss vara tysta; han torde väl gå vidare i texten, om vi ha tålamod att vänta.»

Efter en stunds förlopp började Adolf åter: »Nej, jag bör icke, jag får icke hoppas! Väl är hon själf utan klingande namn och kan således icke sträcka sina anspråk till större höjd än den på hvilken jag redan står; men något mer än min blotta person måste jag ha att erbjuda, och en så skön flicka måste vinnas genom djärfva bedrifter. Hvad säger jag, bedrifter! Är det tid att tänka på sådana, när freden sprider sin trånsjuka kring hela världen och bondens förtjänst väger mer än soldatens? Nu blir skönheten uträkningens, ej tapperhetens pris; och den afdankade eller på nåder tjänande knekten får tigande åse, huru den kräfstinne köpmannen leder hans hjärtas utvalda till altaret. Hvem vet om ej, medan jag sitter här under fruktlös klagan, hon räcker handen åt någon skenhelig kaplan, eller skeppundsviktig frälsefogde?» Härvid reste han sig och återvände med korslagda armar och långsamma steg till slottet.

De lyssnande följde efter på afstånd. »Detta har jag länge misstänkt, nådig herre,» sade den ene af dem; »att sätta örnungar i bur är icke nyttigt.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:06:35 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/psadolf/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free