- Project Runeberg -  Adolf Findling eller Tre år under drottning Kristinas regering /
104

(1892) [MARC] Author: Pehr Sparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hoftärnan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med den nya hoftärnan, nöjd att hafva utfört sitt uppdrag, men tvungen att vid sista afskedet blanda sina tårar med de kvarblifvandes. Det föreföll honom nästan som hade han ledsagat ett dödsoffer.

Ju närmare de kommo Stockholm, desto mer ljusnade dock Fransiskas lynne, och hon föll till och med stundom i ett slags hänryckning, hvarvid hon tumlade gångaren så raskt, att själfva den kunglige stallmästaren däråt måste skänka sin beundran. Denna oväntade sinnesförändring behagade honom ganska mycket, emedan han gärna ville förmå följeslagerskan till större förtrolighet än hvad början af deras resa syntes lofva.

Hennes dunkla tal under striden med de kvarlämnade vännerna, äfvensom den besynnerliga visshet hon yttrade om drottningens önskan, att hon hellre än Johanna måtte antaga tillbudet, tycktes förutsätta någon äldre händelse, hvilken ägde samband med det närvarande. Hur han skulle få reda på rätta förhållandet, utgjorde länge det problem med hvars lösning hans tanke arbetade, och slutligen sade han: »menar ni ej, ädla jungfru, att vårt intåg i hufvudstaden gör uppseende, om det sker vid ljusan dager? Ja, mången skulle till och med kunna tro, att ni vore en statsfånge, då ni föres så här infattad mellan mig och ett par af drottningens ridknektar.»

»Däri torde ni hafva rätt,» svarade flickan; »men hur skall det förekommas?»

»Ingenting är lättare. Vid bondgården där borta sitta vi utaf, låta gifva hästarna ett välförtjänt foder och göra själfva vår aftonmåltid. Måhända drottningen ej så noga påminner sig er ankomst och underlåter att ge befallning om ert mottagande. I sådan händelse blir ni utan mat; därför är det säkrast att taga hvad som nu är till hands.»

»Jag är under er vård och lyder gärna hvad ni befaller.»

»Man befaller ej fruntimmer, ty det vore att göra intrång i deras rättigheter. Hör hit, Johan! Rid förut och ställ om aftonvard åt oss i gården där framme.»

Den ene ridknekten gaf genast sporrarna. Sedan måltiden under hvarjehanda artigt skämt var intagen, fortsattes resan. Skymningen utbredde sig redan kring nejden, och föremålen blefvo med hvar minut mindre tydliga utan att därför alldeles förmörkas. Ganska riktigt beräknade Steinberg, att det är vid denna tid som människor i allmänhet helst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:06:35 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/psadolf/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free