- Project Runeberg -  Adolf Findling eller Tre år under drottning Kristinas regering /
111

(1892) [MARC] Author: Pehr Sparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torneringen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvilken tycktes på det högsta intressera dem och framkallade antingen högstämmiga utrop af förvåning eller salvor af skratt. Ja, så snöpligt slutades hela vårt äfventyr, som lofvade något helt annat,» sade berättaren, »och jag ger mig hin i våld på, att det hänger så tillhopa med den synen som stallmästaren inbillade sig se.»

»Nå, nå, kamrat!» ljöd en annan stämma, »gör inte narr af den mannen, ty han är min själ inte buskblyg. Dessutom såg jag själf, så tydligt som det varit midt på ljusa dagen, att något rörde sig fram i gången.»

»Det tror jag besatt väl; det var ju mycket folk där. Utom herr von Steinberg kommo, som du nyss sade, en hel hop pigor och annat löst parti tillspringande.»

»Jaha, när det var förbi med faran.»

»Fara mig hit och fara mig dit! Hur kan en rättskaffens knekt tala om fara midt i djupa freden och här på slottet? Fy, för sju tusan!»

»Vet du bara skäms, din nyskrifvare! Jag har erfarit så mycket som du i mina dar och tål icke, att man beskyller mig för feghet. Låt själfva hin håle komma, när jag står på post, så skall du få se om jag bäfvar. Här torde väl finnas någon som var med vid Jankowitz och kommer ihåg, hvem som stod skiltvakt framför yttersta förposten på högra flygeln, natten emellan den 23 och 24 februari?»

»Riktigt, riktigt!» ropade åtskilliga på en gång. »Måns Hurtig har gjort mer än ett prof och kan nog uppvisa månget ärr på sin skinntorra smålandskropp...»

»Tyst, tyst!» dundrade en ihålig basröst. »Det passar sig icke för luttrade krigare att disputera om tapperhet med rekryter och icke för gammalt förståndigt folk att i oträngdt mål trotsa den onde. När det heter: fäll pikarne, gå på marsch! då skall man visa, hvar hjärtat sitter; och när otyg börjar pyssla i vrårna, behöfver man blott läsa fadervår, ty ingen gast har makt att röra den som står på post och är klädd i stål, med mindre han skulle vara en gudsförgäten sälle. Men annars är det ingen osanning, att mången så kallad varsel blifvit sedd här, det går jag i god för.»

»Åh-å! Tror själfva kvartermästaren att han har rätt, då måste det väl så vara,» mumlade flere på en gång.

»Som jag säger; många underligare saker än denna ha skett här på slottet.»

»Berätta, berätta, kära kvartermästare.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:06:35 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/psadolf/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free