Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torneringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Det kunde jag väl göra; men då förbehåller jag mig
också, att ingen vågar komma med invändningar, utan hvar
och en påminner sig, att han är på vakt och jag hans
närmaste förman!»
»När ni gör oss den hedern att föra ordet, måtte väl ingen annan vara nog oförskämd att afbryta er, eller tvifla på hvad ni säger,» återtog den stämman, som von Steinberg ansåg för rekrytens. »Ni är en bland de få som följde den store kungen till Tyskland och öfverlefvat fejden.»
»Och tjänte vid Gula brigaden, skall du tillägga, om du vill säga mig någon stor artighet. Ja, bussar, en sådan trupp får världen aldrig mer skryta af. Ni skulle bara sett, hur skönt de lågo ledvis, rote efter rote, på valplatsen vid Lützen, där de hämnats den tappraste af alla tappre! Lifregementet marscherade in i himmeln på samma dag som dess jordiska herre — Gud fröjde hans själ! — och fastän jag då ej fick följa med, utan vaknade till nya besvär, äger jag i mina vid samma tillfälle förvärfvade tolf ärr ett osvikligt patent att min plats står ledig, så att jag på den yttersta dagen vid det allmänna uppropet, när ärkeängeln säger: Lifkompaniet, kvartermästare Jonas Kraft! kan med heder svara: Ja-a, här är han! Detta, ser ni, har också varit orsaken hvarför jag undanbedt mig de avancementer, som vid flere tillfällen kommit i fråga, och genom hvilka jag måhända nu kunnat kallas kapten, ty själfva Johan Banér — frid öfver hans ben, — ville med gewalt, att jag efter bataljen vid Wittstock, där lyckan spelade mig sex af de etthundrade tjugufem tagna fanorna i händer, skulle blifva fänrik. Men allt detta hör icke hit, utan nu ska vi tala om annat.
»Jag sade, att det har händt underliga saker inom den kungliga borgen, och det är sant. Min egen far tjänte som vaktmästare här på slottet och såg med egna ögon den besynnerliga tilldragelsen i början af april månad anno mundi 1595. Då begaf sig, att en skata byggde bo i öfversta kronan på spetsen af slottstornet, hvilket genast ansågs för ett järtecken och satte många beställsamma tungor i gång; men ännu mer fingo de att syssla, när en korp kom flygande — jag tror söder ifrån — och ville köra bort skatan, hvars bo han nedref. Emellertid kunde eller ville han ej göra henne någon skada till kroppen, utan anfäktade endast det lilla nästet, som hon flere resor försökte åter bygga upp,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
