- Project Runeberg -  Adolf Findling eller Tre år under drottning Kristinas regering /
120

(1892) [MARC] Author: Pehr Sparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torneringen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den utmärkelse som visas spaniorerna, vill ställa denna nation i löjlig dager och spelar Don Quichotes eller Sancho Panzas rol.» Huru oviss denna förmodan än kunde förekomma de upplystare, bestyrktes den likväl genom den sällsynta skicklighet hvarmed kämpen, oaktadt sin hopkrumpna, vanskliga ställning, bortsnappade ringarna, så att han slutligen kunde skryta af ett helt dussin, när ingen af de öfriga erhållit mer än tre, högst fyra.

Förklarad för segervinnare i den öfverståndna kampen, anbefalldes han att aftaga hjälmen och låta veta hvem han var; men till denna operation nekade han enständigt, under föregifvande att han gärna afstod från alla pris i världen mot lyckan att få blifva okänd. Detta kunde naturligtvis icke beviljas, och hvem förmår beskrifva den förvåning som målades på allas ansikten, då man vid visirens öppnande igenkände — drottningens hofskräddare! »Denne vanbörding skall tagas i arrest!», ropade härolden.

»Han skall straffas för brott mot de adliga privilegierna,» sade stridsdomarne, och alla tornerkämparne stötte sina lansar i marken. Men drottningen, som nästan kiknat af skratt, bjöd tystnad. »Det är icke garderobsmästarens, utan mitt fel,» sade hon, »som glömt kungöra, att jag för någon tid sedan adlat honom till Leijonkrona, och ingen lär kunna
jäfva hans skicklighet i vapenyrket, när han offentligen blifvit tilldömd priset?»

»Med ers kungl. majestäts nådiga tillåtelse,» svarade Erik Oxenstierna, »vågar jag jäfva hans rättighet att täfla med svenska ädlingar; ty, om ers majestät i sin vishet tillagt
honom ett klingande namn, är han dock ingalunda adelsman
med det höglofliga ståndets rättigheter förrän han blifvit
introducerad. »

»Däri förena vi oss alla!» ropades från flere håll, så att drottningen började blifva brydd huru hon skulle kunna hjälpa sin skyddsling; men oförmodadt hördes en stämma ur folkhopen skrika: »Skräddaren må ingen röra ett hår på, ty när adeln icke håller sig för god att falla honom i ämbetet, skall ingen sätta honom i fängelse för det han visar sin konst. Att träda lansen genom en tumslång ring är icke så svårt som att träda en silkesända genom ett synålsöga, och ingen bit manligare. Nej, hurra för skräddaren, hurra, hurra!» Som en elektrisk stöt spridde talarens acklamation sig kring hela folkmassan och framkallade öfverljudda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:06:35 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/psadolf/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free