- Project Runeberg -  Adolf Findling eller Tre år under drottning Kristinas regering /
163

(1892) [MARC] Author: Pehr Sparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapellet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förvandlad till en orörlig massa och återfick ej sin fattning förr än Kristina sades »Har jag icke rätt däri, att du viker för makten?»

»Ers majestät!...»

»Nå väl, här ser du den hatade drottningen, hvars gunst du försmår, och håller ändå icke händerna för dina ögon för att undvika vidundrets åsyn! Men du är ej den förste som blifvit förförd af tadlets stämma, som trott att regenten måste vara allvetande, eller ock en tanklös varelse, med blickarna endast fästa på nöjen och flärd. Om jag icke funnit ditt hjärta ofördärfvadt, skulle jag visst ej gjort mig någon möda att återföra dig från villorna till sanningen. Nu åter kan du i detta hänseende räkna på min nåd för ögonblicket och med dig själf öfverlägga, om det lönar mödan att äfven i framtiden äga min bevågenhet. Steinberg har sagt dig, att du är fri; jag bekräftar detta budskap utan att en gång förebrå dig de händelser hvilka gjort det nödvändigt.»

»Jag har felat,» svarade pagen, som ännu ej riktigt öfvervunnit sin förlägenhet, »men så oskyldigt, att ingenting skulle ha förmått mig att begära nåd. Den skänktes mig opåkalladt, och detta ädelmod afväpnar min stolthet.»

»Sådan var på visst sätt också min beräkning, men blott för att rädda en vilseförd, icke för att fängsla en missnöjds tillgifvenhet, ty Kristina köper sig inga vänner. Händelsen lärde mig nyss ditt rätta värde. Det kan ej stå tillhopa med någon förnedrande känsla, och detta blir likväl hvarje åtnjuten nåd i en ädel mans tankar, om ingen möjlighet därjämte öppnas för ådagaläggande af den hos honom inneboende kraften. Du äger anspråk på fäderneslandets tacksamhet för fordom utförda obelönta bragder; min skyldighet är att göra dig oegennyttig rättvisa. I morgon blir du nämnd till svensk adelsman; och sedan du mottagit ditt diplom, må du fritt besöka de länder där tapperheten kan göra sig gällande och dit medföra det minne af Kristinas regering som du genom eget omdöme kan tillägna dig.»

»Öfver allt,» ropade Adolf och föll på knä framför monarkinnan, »skall jag åtminstone medföra hågkomsten af en själsstorhet som illviljan och hatet söka fördunkla, och hvarom min oerfarenhet intill detta ögonblick saknade begrepp.»

»Jag skulle frukta, att din omvändelse skett nog hastigt för att kunna vara uppriktig, om det vore möjligt att svek

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:06:35 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/psadolf/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free