- Project Runeberg -  Adolf Findling eller Tre år under drottning Kristinas regering /
182

(1892) [MARC] Author: Pehr Sparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Portföljen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skulle hon måhända likväl vara brydd af öfverståthållarens rapport. Kyrkoherden i Riddarholmen, den renlärige Andreas Tollstadius, har haft ett besynnerligt äfventyr, som visar att skadliga sekter husera inom våra murar. Prelatens spioner på en trollpacka tillkännagåfvo, att hon sistförflutna natt ämnade företaga något djäfvulskap i den så kallade Kopparporten. Försedd med tillräcklig styrka beväpnadt folk, gick prästen modigt åstad att fånga sitt åt bålet invigda rof, men stötte först på en beväpnad trupp som slogs rätt tappert innan den kunde skingras, och framkommen till trollpackans boning, måste han med våld spränga dörren, innanför hvilken en katolsk messa tydligt hördes sjungas.»

»Nå, hvad fann man slutligen?»

»På några granna draperier när, ett tomt rum med tvenne löndörrar, hvarigenom vederbörande retirerat.»

»Pest och död! Där hade jag velat vara med.»

»För att, liksom de andra, få en lång näsa?»

»Nej, jag skulle ha fångat dem. Det sedan någon tid gängse ryktet om hemliga jesuiters närvaro är således ingen fabel. Sanna mina ord: Pimentel har fört hit dem!»

»Ni är barnslig, min kära Steinberg. Kom, låt oss fara, jag blir sömnig!»

Som Totten härvid fattade hatt och käpp, måste hofstallmästaren äfven laga sig till uppbrott, oaktadt han gärna kvarstannat ännu en stund på sin mjuka plats för att låta maten sjunka samt få ytterligare upplysningar af den genom vinets verkan mer än vanligt språksamme grefven. Med försiktiga steg skredo de båda herrarne utför trappan, hvarefter de kröpo in i sina åkdon, för att rulla åt motsatta håll; och von Steinberg hade redan en befallning på tungan, att ingen skulle störa hans tillämnade hvila, då betjänten, som vid fulländad resa öppnade vagnsdörren, anmälde ett budskap från hennes majestät. »Jag tror satan plågar henne, efter hon aldrig lämnar folk i ro,» mumlade han så sakta som möjligt, under det Adolf nalkades, hållande ett bref i handen.

»Stig upp i förmaket, min vän, så skall jag vara till er tjänst!»

Det kungliga brefvet innebar en befallning, att den unge adelsmannen, hofjunkaren von Findling, som därjämte blifvit utnämnd till understallmästare, skulle inregistreras bland stallstatens personal med vanliga löneförmåner och genast upptagas till tjänstgöring. För hans tillbörliga utstyrsel hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:06:35 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/psadolf/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free