- Project Runeberg -  Adolf Findling eller Tre år under drottning Kristinas regering /
200

(1892) [MARC] Author: Pehr Sparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krucifixet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

då hon plötsligt hörde ett aflägset, småningom sig närmande sorl och kammardörren hastigt öppnades utifrån. »Ursäkta min näsvishet,» sade en äldre beväpnad karl och stängde dörren för några honom i hälarna följande personer; »tyck ej illa vara, att jag utan omsvep stiger in; men jag är vakthafvande kvartermästaren Jonas Kraft, och min skyldighet ålägger mig att på stående fot begära en angelägen upplysning af er.»

»På hvad sätt kan jag vara till er tjänst!» svarade
Fransiska.

»Här har tilldragit sig något besynnerligt på slottet, hvars sammanhang ni lär kunna utreda; men omständigheterna äro så brokiga, att jag ansett mig först böra tala med er i enrum, väl vetande, att en jungfrus rykte, liksom en soldats heder, måste vara utan fläckar. Kort och godt, jag patrullerade, enligt gammal vana, under vakten och gick därvid in i det så kallade vedkällarhvalfvet. Helt oförmodadt öppnades en dörr i muren, genom hvilken en skepnad sträckte hufvudet; och hvar gång corps-de-gardes-posten under sin vanliga marsch vände ryggen till, tog den smygande några hopp framåt, alLdeles som en god tjäderskytt. Att ingen kolgubbe gjorde sådana satser, kunde jag lätt finna och jämkade mig efter så fort som möjligt. Sista målet var bakom det gamla stenbelätet vid ändan af gången, och på alla rörelser såg jag, att det härifrån skulle bära utaf mot stora förstugan. Där får han vida fältet för sig, tänkte jag, och grep gynnaren bums i nacken.

»Hvem tror ni väl jag hade tag uti? Jo, en af spanske ambassadörens pager. Huru djäfvulen har du fått en tjufnyckel? frågade jag. Pappapperlappap, los, dos, eller så där bortföre, började han slamra på sin rotvälska, hvaraf jag ej begrep ett enda ord, och drog fram en dolk, med hvilken han måttade stöten rakt åt mina ögon. Så nära som på ett hår hade mitt gamla svärd flugit ur baljan, och då hade det varit förbi med honom; men lyckligtvis kom jag ihåg att det ej var gjordt till att slakta tuppkycklingar med, utan fattade honom i det stället om armen så kraftigt, att han släppte sitt lilla spetsiga vapen. Nu kastade han sig på knä och lofvade på tämligen ren svenska att bekänna sina synder, om jag blott ej ville göra buller eller förråda honom. Den satan ser nog att han kommit ut för en ärlig knekt, som är medlidsam mot den värnlöse, tänkte jag, men svarade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:06:35 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/psadolf/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free