Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krucifixet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den förra har man en del för godt köp, åtminstone i Rom; ty mången fattig satan tigger om nåden att få lata sig i en förnäm herres granna livré för bara maten. Men allt detta står på den promemoria som jag i underdånighet mottagit och framdeles skall punktvis besvara.»
»Säg mig, på heder, samvete, eller hvad ni anser heligast, ämnar ni ordagrant berätta detta vårt samtal för påfven?»
»Måtte den helige Ignatius bevara sin lärjunge ifrån en slik dumhet!»
»Tomma utrop verka icke på min öfvertygelse; för att tro vill jag hafva skäl eller bevis. Påfven och generalen sände er hit, och jag har genom ingenting kunnat fängsla er tillgifvenhet till den grad, att ni skulle glömma hvad ni är skyldig edra förmän.»
»Hvad dem tillkommer skola de också riktigt få. Innehållet af våra samtal om religionen är det min plikt att uppteckna för deras räkning; däremot blir ers majestäts nedlåtande godhet, i de stunder då skämtet eller den världsliga filosofiens blomsterspråk flyger från de kungliga läpparna, min enskilda egendom, som jag anser så dyrbar, att den med ingen kan delas.»
Härvid gick drottningen till ett konstrikt arbetadt skåp och hämtade därifrån ett med ädla stenar prydt krucifix af guld. Detta helgedomssmycke,» sade hon, »räknas bland de dyrbaraste saker som blifvit eröfrade af mina segrande fältherrar. Mottag det som ett bevis på min vänskap och som en handpenning på ert löfte att ej bedraga mig!»
Med beundransvärd hastighet föll jesuiten på knä, framräckande sina magra händer, i det han ropade: »Om jag kunnat blifva otacksam mot en så ädel furstinna, vore jag värd att jorden sjönke under mina fötter. Måtte denna oskattbara reliks återfärd till sin hembygd utgöra ett omen för den största seger katolska kyrkan vunnit alltsedan Petrus lade hennes grundval!»
»Kan jag förtro mig till Malines med samma öppenhjärtighet som jag förtrott mig till er?»
»Ja, i allt hvad religionssaker beträffar; men jag bör ej dölja, att han är fanatisk och således föga skicklig att tala i den moderna filosofien.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
