- Project Runeberg -  Adolf Findling eller Tre år under drottning Kristinas regering /
229

(1892) [MARC] Author: Pehr Sparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hofcirkeln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

språkande med Bourdelot, på den andra tvenne äldre utländingar, demonstrerande under häftiga åtbörder. I de senares både utseende och dräkt låg någonting högst eget; hvilkendera var det största originalet, kunde han ej afgöra. Den mest till åren komne bar en tämligen utsliten rock och stor, men illa kammad svart peruk, som nästan betäckte hans magra ansikte, hvars långa spetsvinkliga näsa framsköt, likt uppståndaren på en vertikal timvisare. För öfrigt utmärkte kroppsbyggnaden fysisk kraft och de lifliga ögonen ett häftigt lynne. Den jämförelsevis yngre mannen var däremot en karrikatyr på en fransk petit maitre. Det lånta, lockiga håret föll som en yfvig lejonman nedåt skuldrorna och ryggen. Halsduk, rock, underkläder, skospännen, med ett ord allt hvad som kunde hänföras till alster från skräddareverkstaden eller modemagasinet, var ytterst prydligt, men kunde likväl icke tvinga den underliggande köttmassan till skapliga former. Åt hvarje ord syntes han vilja gifva vikt genom någon passande rörelse med armar, ben eller hufvud, och det var nästan omöjligt att icke skratta, när man såg, hvilken möda ett sådant arbete kostade honom.

Ju längre Adolf fäste sina blickar på dessa herrar, desto mer roades han af att betrakta dem; och då de började skrida framåt, följde han mekaniskt efter dem, tills alla tre slutligen stodo helt nära drottningens stol, bakom hvilken Bourdelots försmädliga ansikte på samma gång visade sig. Sällskapet hade formerat mindre grupper med hvar sitt särskilda samtalsämne, och de undertryckta rösterna sammangötos till ett oredigt sorl. Vid ett bord mellan tvenne fönster sutto grefvinnan Ebba jämte flere andra hofdamer, hållande händerna på en till hälften broderad tronhimmel; men de kringspridda arbetsmaterialens mängd, såsom silfver- och guldtrådsnystan, kantiljer, silke, strå- och sandperlor m. m. tycktes snarare utgöra en exposition än ett bevis på de skönas flit för ögonblicket.

Ändtligen steg drottningen upp för att göra sin rund kring salen. Hon ställde först kosan till de främmande legationernas medlemmar och några svenska generaler och stannade sedan, liksom händelsevis, framför Adolf. »Man har sagt mig,» yttrade hon, »att det är ni, min kära von Findling, som inridit den bruna mecklenburgaren?»

»Detta har varit mitt första prof, sedan jag hade den lyckan att få träda i ers majestäts tjänst,» svarade Adolf.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:06:35 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/psadolf/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free