- Project Runeberg -  Adolf Findling eller Tre år under drottning Kristinas regering /
241

(1892) [MARC] Author: Pehr Sparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två Vasaättlingar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

då de sågo ett sådant religionstecken ligga och vräka bland gammalt skräp; tjufven var förnäm, kunde icke offentligt tilltalas; därför var det bäst att se mellan fingrarna med honom, när varan kom tillrätta igen.»

»Men om det nu varit bortgifvet med varm hand, såsom lösepenning för påfvens aflat i framtiden?»

»Hm, hm, hm, hm! Sådant trodde jag aldrig få höra om Gustaf Adolfs dotter från dens mun, som haft n:o ett vid Gula brigaden.»

»Du har rätt, bror! Jag felade mot disciplinen. Måtte någon förbarmande ängel stryka ut den anmärkningen från evighetens stora mönsterrulla.»

»Tag ej så illa vid dig. Här i rummet finnas ej flere lyssnande öron än mina.»

»Nog finns det här alltid,» sade kvartermästaren och vände sig bort, för att omärkligt aftorka en tår.

»Hur går det med er aflöning nu för tiden?»

»Illa; skattkammaren är tom, regementskassan likaså, och ständerna vilja ej skaffa nya tillgångar.»

»Kanske lägger du dig mången kväll med tom mage?»

»Icke omöjligt, men har gjort så förr en gång. På gamla knektar sannas ofta ordspråket: när barnet är dödt, är fadderskapet förgätet. Krig är ett särskildt element. Under freden låter man dess verktyg förfalla, och de som skola nyttja dem blifva öfverflödspersedlar.»

»Gardet åtminstone är rätt vackert.»

»Ja, utanpå! Mitt harnesk har alltid varit blankt,
undantagande när det regnar; nya rockar fingo vi allesamman då vi första gången mönstrades af vår nye chef; men såg salig kungen min skjorta, skulle han säga: väl tvättad, fullsatt med lappar, oduglig, genast en ny!»

»Hm, hm! Stackars man!»

»Jag är mindre att beklaga än mången annan, ty, på några förflugna ord när, som ett häftigt lynne ibland framkallar, är mitt samvete fläckfritt, så vidt jag själf begriper. Blott en enda önskan har jag, den att få dö för en kula, innan man vräker mig bland invaliderna. Men det är sant! Jag har ändå en till; du förstår hvad jag menar?»

»Juvelskrinet är således ännu orördt i ditt förvar?»

»En dum fråga, ursäkta mig, bror.»

»Den vore mer än dum, om jag ej kunde svärja på, att ägaren sofver de dödes sömn och ej visste att du lider

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:06:35 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/psadolf/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free