- Project Runeberg -  Adolf Findling eller Tre år under drottning Kristinas regering /
257

(1892) [MARC] Author: Pehr Sparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gardeskaptenen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inträffade saknades Findling, hvilken nyss förut varit synlig i salen, och den numera äfven bortreste Bourdelot bedyrade sig ha sett honom smyga sig in i min sängkammare, där du samma afton hade vakt. Som jag då talade med franska ministern, blef saken mig icke bekant förrän jag skulle säga god natt åt sällskapet; och jag dröjde kvar så länge, att Bourdelot, enligt min befallning, kunde ha uppnått korridoren vid mitt inträde till dig. Från sin observationspunkt märkte han någon lämna sängkammaren; men denna till utseendet kvinnliga varelse försvann i nedre förstugan, dit han eftersatte henne. Ingen af dina medtjänarinnor besökte dig den kvällen, det vet jag, och säg nu utan omsvep, hvem hon eller han var!»

Vid denna befallning erfor Fransiska ungefärligen det samma som den hvilken nedfallit från en hög bergspets utan att förlora medvetandet. Djupet af den hotande afgrunden kan ögat ej mäta; eftertanken säger, att man ovillkorligt skall krossas; men kärleken till lifvet vill ändå ej afstå från ett vanmäktigt sträfvande efter räddning. Under åtbörder som tillkännagåfvo en vild förtviflan, kastade hon sig för drottningens fötter, utropande: »Det var en kvinna! Tro mig, ers majestät, det var, vid Gud, en kvinna!»

»Min mot dig visade välvilja bör vara en borgen, att jag aldrig misskänt din dygd,» svarade Kristina vänligt, »men häftigheten i ditt försvar bär ej fullkomligt oskuldens stämpel. Om det ock verkligen var en kvinna som besökte dig, så har du ändå något annat på samvetet. Stanna icke på halfva vägen! Uppriktig bekännelse afväpnar vreden. Jag är i dag vid godt lynne, och den som tjänar regenter bör aldrig försumma sådana ögonblick.»

»Befall mig återgå till mitt forna intet, men tvinga mig icke, nådigaste drottning, att antingen bedraga er eller göra mig förtjänt af ert förakt!»

»Det där så kallade förtalet saknar alltså icke grund? Par Dieu! Jag ångrar nästan mitt forskningsbegär. Flicka, du är Findlings hemliga maka.»

»Nej, nej! Mitt öde kan ty värr aldrig bindas vid hans; äfven om ers majestät därtill skänkte sitt bifall.»

»Hvilka besynnerliga griller! Är du då en förklädd karl?»

»Jag är — o nej, jag kan icke säga det.»

»Du måste!»

»Jag är — katolik!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:06:35 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/psadolf/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free