Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dolken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bägge händerna tryckte hon sig i sidorna, liksom för att stilla ett våldsamt håll. De kringstående började också misstänka, att hon mådde illa; men knappt var uppmärksamheten afledd från det oartiga svaret förrän hon ropade: »Se där ha vi gardet! Det är ju en vacker trupp, don Antonio? Bland kärnan af Sveriges kraftfulla ungdom tittar här och där fram ett bistert veteranansikte sedan min högstsalige herr faders ärorika dagar.»
»Vore jag icke spanior, det vill säga född med en oöfvervinnelig nationalstolthet, skulle jag säkert blifva svensk. Så har ännu aldrig något folk varit gynnadt af lyckan, ty sedan århundraden fördes det i krig af sina regenter till segern, och i fred omgifver vishetens glans deras tron. Äfven i anläggningen af detta kungliga slott ligger en djup tanke. Hvilken väckelse för sträfvande efter lärdom bör det icke ingifva hvarje yngling att liksom uppväxa under dens blickar som en gång skall göra de ernådda kunskaperna nyttiga för statens tjänst och belöna den goda viljan!»
»Luften känns bra kylig, och det är ohälsosamt att stå i draget. Har ni sett er mätt på nejden, så följ mig till mitt kabinett, där ni skall få öfversätta det bref jag i morse erhöll från hans katolska majestät.»
Denna befallning försummade icke spanioren hörsamma, och då de voro allena, föll han på ett knä, sägande: »Jag erkänner min oförsiktighet, men troligtvis hade ingen gjort några menliga slutsatser, om ers majestät icke fäst så mycken vikt vid yttrandet.»
»Och jag,» svarade Kristina, »erkänner att jag bar mig dumt åt. Den enda ursäkt jag kan förebära är, att Canterstéens slipade fysionomi kom mig i sikte. Den mannen har mer än en gång kommenderat öfver mina ord, både hos rikskansleren och grefve Magnus.»
»Ers majestät bör ej betvifla, huru innerligt jag är dess höga person tillgifven, och för att därpå lämna prof skulle ingen uppoffring synas mig svår. För ett enda af dessa milda ögonkast ville jag gärna lämna tio år af min lefnad, om sådant erfordrades för dess vinnande; men jag har plikter mot mitt fädernesland att uppfylla; jag måste vara angelägen att uppehålla min konungs ära. Denna kränkes i ministerns person, och blotta misstanken att ers majestät undandrager mig sitt förtroende eller, ännu värre, sin aktning, blir ett ohjälpligt skäl till min afresa. Jag har i andras närvaro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
