Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dominon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
platta negerdragen saknades, men de voro så lyckligt proportionerade, att det hela blef europeiskt vackert, fastän icke skönt efter antikens stränga fordringar. Af egentliga prydnader bar hon blott ett orientaliskt pärlband kring halsen och i munnen en ring med så stora diamanter, att ingen trodde sig kunna uppskatta deras värde, om man nämligen ville anse dem för äkta. Knappt hade hon stannat förrän riddaren, som gjort min af att gå bort, återvände till savojardskan, frågande: »Efter du tror dig allvetande, så säg mig, hvem denna mask kan vara?»
»En skyddsande från mohrernas glänsande tidehvarf.»
»Du misstar dig; hon liknar ju icke något spöke! Låt oss höra, om din följeslagerska gissat bättre?»
Liksom hänförd af en hastig ingifvelse, fattade den mindre savojardskan sin på ryggen hängande guitarr, slog an ett par ackorder och började en spansk romans, som vi våga öfversätta på följande vis:
Genom staden San Lucar
Syns den tappre Gazul rida.
Violett och grönt var skärpet,
Hvit den rustning som han bar.
Modigt sporrar han sin häst
Till torneret, som i Gelves
Gifvas skall utaf alcalden,
För att fira fredens fest.
Älskar Benzeraja blott,
Sista gren af hjältestammen,
Hvilken zegris och gomeler
I Granada ha förrådt.
För att ge ett afskedsord
Vänder han väl tusen gånger
Åter, — — — — —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
