Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dominon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sårande likgiltighet hvarmed du därefter framräckte några usla myntstycken kastade öfverända mitt beslut. Jag kunde blott gifva en stum varning och fly.»
»Den som dömer utan att undersöka blir ofta orättvis.»
»Jag ångrade också genast mitt fel och beslöt afbedja det.»
»Goda Johanna, hvilket paradis vore ej jorden, om alla tänkte som du!»
»Finge handlingen bero af tanken i dess födelsestund, skulle måhända lifvet äga mången ljus sida, som beräkningen förmörkar.»
»Men hur kunde du gissa, att jag skulle träffas i afton midt under en maskeradbal?»
»Därhän sträckte sig visst icke min gissningsförmåga. Värdfolket ville nödvändigt skåda härligheten på slottet och anhöll så enträget om mitt sällskap, att jag omöjligt kunde neka. Knuffad och plågad af värme, hade jag flere gånger begärt att få återvända, då du oförmodadt syntes i grannskapet. Alla försök att komma dig närmare misslyckades emellertid ända tills värden, underrättad om mitt uppsåt, förmådde spränga massan just i det ögonblick du tillbakaträngdes af dem som veko undan för rikskansleren.»
»Aha, nu begriper jag hvem det var du så vänligt nickade åt när vi lämnade salen.»
»Rektorn borde ju på något sätt underrättas, att jag aflägsnade mig?»
»Naturligtvis. Man belastar sig ej gärna med uppsikten öfver en vacker flicka utan att fordra redogörelse för hvad hon tar sig till. Hvilken är annars den värde rektorns mening rörande min person?»
»Han känner dig blott genom andras berättelser och hoppas, liksom jag, att ryktet om din höga börd måtte vara öfverdrifvet.»
»Människan bör icke frukta att blifva känd för hvad hon verkligen är, utan äfven önska det, då sådant leder till framtida lycka.»
»Älskade syster, tro mig, lyckan påkallas lättare än hon
ernås, helst när vägen till hennes tempel måste tagas öfver
höghetens områden. Din inbillning har alltid visat en
synnerlig fallenhet att förblanda det vidunderliga med
verkligheten. Ditt eget omdöme må afgöra, huruvida den lugna
eftertanken kan gilla dina förhoppningar. Öfver dem äger
jag icke samma domsrätt som öfver ditt hjärta; detta har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
