- Project Runeberg -  Adolf Findling eller Tre år under drottning Kristinas regering /
364

(1892) [MARC] Author: Pehr Sparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juvelerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kämpade förtvifladt; men ej nog talrika att kunna begagna
en eller annan vunnen fördel, sågo vi oss snart tvungna
till återtåg. Detta gick långt ifrån som det borde; jag
skäms när jag tänker på hur största delen sprang och drog
oss andra med sig. Emellertid plundrades trossen, och sedan
den dagen såg jag hvarken fruntimret, barnet eller
armbanden.» Här höll han inne för att kväfva en djup suck.

»På hvad sätt uppfyllde ni hennes åstundan?» frågade Adolf, som äfven kände sig rörd af berättelsen.

»I fred och krig, i nöd och lust bar jag skrinet i min rensel, under förhoppning att genom en lyckträff återfinna rätte ägaren. Mera kunde jag ej göra, ty intet bland de villkor som utsattes för andras medverkan har inträffat. Mången afton lade jag mig hungrig och hvilade hufvudet på en skatt, hvars ringaste del varit tillräcklig att uppfylla mina behof; men, Gud ske lof, aldrig kände jag frestelse att tillgripa något däraf.»

»Det synes mig likväl besynnerligt, att ni ej, oaktadt fruntimrets förbud, vände er antingen till fältherrn eller den nämnda personen, för att få reda på om barnet kunde räddas?»

»Den ene förmådde ej gifva upplysningar häruti, och att fråga den andre uppsköt jag af grannlagenhet, tills det var för sent. Nu är jag vorden gammal och lär snart få lyda den stora apellen. Således måste jag, för att få alla räkningar med världen afslutade, sätta karl i mitt ställe. När ni, herr kapten, lofvat öfvertaga mitt åliggande, kan skrinet genast till er aflämnas.»

»Gärna ville jag efterkomma er begäran, om ödet ej hindrade mig därifrån. Ni har själf sett, huru litet en bland mängden undanstucken person kan uträtta, och jag ämnar, oss emellan sagdt, med det görligaste första sätta mig i ro. All förklaring öfver orsaken till detta, kanske i edra ögon besynnerliga steg förbjuda omständigheterna, och jag fordrar som lön för min uppriktighet, att ni ej anställer någon otidig forskning. Hvad åter den fortsatta spaningen efter barnet angår, vill jag göra ett förslag. Grefve Tott är en ädel man, och, om ni ej har något däremot, skall jag på edra vägnar anlita honom. En sådan hög herres önskan blir en oemotståndlig befallning, och jag slår vad att han inom år och dag skaffar sig förteckning på alla förnäma barn som funnits vid svenska armén i Tyskland eller blifvit tillfångatagna af österrikarne.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:06:35 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/psadolf/0365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free