- Project Runeberg -  Adolf Findling eller Tre år under drottning Kristinas regering /
404

(1892) [MARC] Author: Pehr Sparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hennes rätta namn visste han icke, men hon upptog ganska väl då någon kallade henne nådig fru.

Efter dessa upplysningar ansåg han öfverflödigt att orda om sammanträffandet i Upsala, hvartill både armbandens och kvartermästarens närvaro gåfvo honom giltiga skäl.

När Josias slutat, vände Adolf sig mot kvartermästaren, sägande: »Det förefaller mig som jag hört er nämna något om den på slagfältet funne gossen eller ägaren till er så länge bevarade skatt; misstar jag mig häruti?»

»Nej; Gud bevare herr kapten!»

»Hvem är han då?»

»Ni själf, och ...»

»Säg icke mer! Mitt öde har hittills varit så likstämmigt med Fransiskas, att upplösningen däraf nödvändigt måste bli obehaglig och kväfva den sista gnistan af aktning för mig själf.»

»Kurage, min kapten! Er herr fader behöfver ni, ta mig sju tusan, icke blygas för. Näst högtsalig hans majestät har ingen så kringpiskat rikets fiender som han gjorde. Se bara hit!» Därvid öppnade Jonas Kraft ett litet skrin. »Här, på detta smycke, står ett kostligt vapen graveradt, och öfver hjälmprydnaden Joh...»

»Håll munnen, gamle pratmakare!» ropade öfverste von Würtz och slog igen locket.

»Mina vänner!» sade Carl Gustaf. »Detta besynnerliga uppträde skulle skada hennes majestäts glorvördiga rykte, om det blef kunnigt; därför anbefaller jag eder alla i gemen och hvar och en i synnerhet att iakttaga obrottslig förtigenhet. Åt mäster Kristoffer uppdrager jag att kristeligen begrafva flickan; slottsfogden skall få befallning om moderns nedstoppande på något aflägset ställe, och kvartermästaren äger att vid därom erhållande vidare order föra marketentaren till Stralsund, där han i ett af fästningshvalfven blir förvarad. Ditt framtida öde, min käre Adolf, vill konungen gifva tjänlig riktning.»

*



Mot slutet af mars månad 1659 satt mäster Kristoffer jämte Johanna framför spiselbrasan på Forss, då en soldat som mist ena benet kom hemlinkande från armén och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:38:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/psadolf/0405.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free