- Project Runeberg -  Den svenska psalmboken / Herzogs-Melins 1932 /
19

(1932-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska psalmboken - I. Gud - B. Guds väsende och egenskaper - 4. Allvetenhet och allestädesnärvarelse - 11. Du, Herre, ser och känner mig - 12. I det djupa, i det höga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Du alltomkring bevakar.
Vad steg jag går, vad råd jag hör,
Vad föresats jag väljer,
Det ord, som på min tunga dör,
Den suck, jag hemligt sväljer,
Du vet och ser och täljer.

2.
O blick, för klar, för underbar,
Att av min tanke följas!
Var, Herre, vill jag gå, o var,
Att kunna för dig döljas?
Ty steg jag över molnens bädd,
Din glans mig där omflöte,
Och sjönk jag neder, stum och rädd,
I jordens djupa sköte,
Är du mig där till möte.

3.
Och förd till havets andra strand
På morgonrodnans vingar,
Mig även där din starka hand
Upphinner och betvingar;
Och ginge jag att skyla mig
I midnattsmörkrets dimma,
Skall vid en enda blick av dig
De svarta skuggors timma
I middagsklarhet glimma.

4.
Förrn i min moders famn jag låg,
Förrn jag min fader visste,
Du alla mina dagar såg,
Den förste med den siste:
Vart ljuvt, vart sorgligt ögonblick,
Som här min lott har blivit,
Och mitt fördolda ödes skick,
Allt i din bok var skrivet,
Långt innan jag såg livet.

5.
O djup av nåd och majestät!
Jag skönjer alla stunder
Långt fler än sanden dina fjät,
Än stjärnor dina under.
Jag dignar ner, för svag att dig
Ett värdigt offer bära;
Jag väcks — och lika hög är mig
Din vishet och din ära
Och mig likväl så nära.

H. Vogtherr (1500-talet).
Svensk övers. (1500-talet).
J. O. Wallin (1779—1839).


12.

I det djupa, i det höga
Råder en osynlig hand,
Och ett aldrig slutet öga
Vakar över minsta grand.
Intet valv dig innestänger,
Dit den handen icke når;
Ingen natt omkring dig står,
Dit det ögat icke tränger:
Vart du flyr och var du är,
Före dig är Herren där.

2.
Dig han möter allestädes;
Blir du ej av häpnad stum?
Rummet, som av dig beträdes,
Är det ej ett heligt rum?
Ingen är dig mera nära
Än den Gud, som skrev sin lag,
Skrev sitt heliga behag
I ditt hjärta och sin lära,
Och som själv dig döma skall:
Syndare, i stoftet fall!

3.
Slå dig för ditt bröst och bäva:
Du är röjd av Hämnarns blick.
Du det vittnet ej skall jäva,
Som dig följde, var du gick.
Kan ock här din gärning döljas,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:51:50 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/psalmbok/1932/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free