- Project Runeberg -  Den svenska psalmboken / Herzogs-Melins 1932 /
36

(1932-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska psalmboken - 38. Store Gud, mitt hjärta lär - 39. Vad Herren äskar, vad är rätt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Du som gjorde, att jag är
Och att jag skall evigt vara!
Du att styra livets lopp
Gav odödlighetens hopp.

2.
Över allt vad liv har fått,
Livets fröjd du ymnigt gjuter.
Allt är lyckligt i sitt mått,
Allt välsignar dig och njuter
Det förråd, din nåd och makt
I naturens skatter lagt.

3.
Men, o Herre, i min själ
Du det vittnesbördet lämnat,
Att du till ett högre väl
Mig av nåd och vishet ämnat:
Högre än vad ögat ser,
Större än vad tiden ger.

4.
I en kraft att ont och gott
Med förnuftets domar pröva
Mig du ensam gav den lott
Att med frihet dygden öva;
Ty du håller dygden kär,
Då den hjärtats offer är.

5.
Född som mänska med behov
Att av likar bistånd låna
Mig med rena kärleksprov
Du befallt att alla tjäna.
Vad dem gives utav mig,
Är en skuld till dem och dig.

6.
Jag den glädje, du mig ger,
Pliktig är till andra sprida.
Då jag mig hugsvalad ser,
Bör jag trösta dem som lida
Och, beskyddad av din nåd,
Ge den svage hjälp och råd.

7.
Detta hjärta du mig gett
Att av nödens tårar väckas;
Denna handen du berett
Att till värnlösheten räckas
Och uppmanat denna röst
Till den tryckta dygdens tröst.

8.
Stor och helig år min plikt.
Gud, ett stoft jag är och bliver
Mot begärens övervikt,
Om ej du mig styrka giver.
Herre, vid din fotapall
Jag min seger hämta skall.

S. Ödmann (1750—1829).

39.

Vad Herren äskar, vad är rätt,
Förkunnat är från ätt till ätt;
O mänska, det besinna!
Då till hans bild du skapad blev,
Sin lag han i ditt hjärta skrev
Att dig din plikt påminna.
Än höjer sig uti ditt bröst
Av Herrens helighet en röst,
Som över lustan ljuder
Och dig det rätta bjuder.

2.
Ett samvete dig Herren gav;
Ifrån dess råd vik aldrig av,
Lyd vinken från det höga!
Till varje handling, vart begär,
Till gott och ont det vittne är
Som Herrens eget öga.
På ljusets väg, på mörkrets stig,
Märk, prövande det följer dig
Och gillar och fördömer
Vad du för världen gömmer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:51:50 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/psalmbok/1932/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free