Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska psalmboken - III. Återlösningen - 69. Nu segrar alla trognas hopp - 5. Jesu förnedring - 70. Helga Jesu, röst och hjärta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och till hans fötter falla.
Hav tröst,
Mitt bröst!
Gläds, att Ordet
Kött är vordet,
Gud förklarad
Och hans kärlek uppenbarad!
3.
O gläds, min själ, och sjung hans pris.
Som öppnat dig det paradis,
Vars port din synd tillslutit!
O gläds, att Gud förbarmar sig
Och huld förnya vill med dig
Förbundet, som var brutit!
Ära Vare Gud i höjden!
Friden, fröjden,
Helig vilje
Sig från jorden aldrig skilje!
S. J. Hedborn (1783-1849).
5. Jesu förnedring.
70.
Helga Jesu, röst och hjärta,
Att jag måtte tacka dig
För den nåd du visat mig,
Den förnedring och den smärta
Du på jorden undergått
Att försona mina brott!
2.
Himlen sig till jorden sänkte,
När bland oss du trädde fram,
Helig, fast av dödlig stam.
Saligt hopp åt oss du skänkte,
När du, Gud i mänskohamn,
Räckte oss en brodersfamn.
3.
Armod, gläds åt dina smulor:
Vet, att Jesus hungrat har.
Dygd, om du ej har försvar:
Vet, att rävarna fått kulor,
Örnarna fått bon, men han
Intet skygd på jorden fann.
4.
Jesus själv har frestad blivit:
O, vad skall väl hända mig?
Världens lycka bjuder sig
Och vill allt mig hava givit,
Blott jag henne höra till,
Falla ned och tjäna vill.
5.
Frestad till en brottslig möda,
Vill jag ofta i min nöd
Göra stenarna till bröd
Och min själ en usel föda
Leta i det stoft, som än
Aldrig kunnat mätta den.
6.
Ofta jag mig ej besinnar,
Förrn jag, stolt att kallas from,
Stolt av dygd och kristendom,
Ser mig förd på templets tinnar.
Därutför jag blint på nåd
Störtar mig i överdåd.
7.
Men du haver seger vunnit
På förförarns makt och list:
Herre, under all min brist
I din kärlek kraft jag funnit
Att hans smicker som hans hot
Kunna lika stå emot.
8.
Äntligt kom den grymma stunden,
Stunden kom, min Frälsare,
Då dig världen skulle se
Smädad, hädad, sargad, bunden:
Sanningens och dygdens vän
Räknad bland ogärningsmän!
9.
Våld och kval dig överhopa;
Men jag ser ditt tålamod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
