Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska psalmboken - III. Återlösningen - 70. Helga Jesu, röst och hjärta - 6. Jesu person, lära och gärningar - 71. Dig jag ödmjukt vill betrakta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Halvdöd badande i blod,
Dig jag hör från korset ropa,
Och jag ropa vill med dig:
»Nåd för dem som hata mig!»
10.
Ömt du ser till dem du lämnat,
Tills i döden släcks din blick;
Solen då i mörker gick.
O mitt hjärta, bergen rämnat,
Jorden skalv: kan du dig te
Mera obevekt än de?
11.
Förlåten i templet brister:
Gläds, att ingen förlåt mer
Mellan Gud och dig du ser!
Graven sina döda mister:
Gläds, att ett odödligt hopp
Kröner nu den frommes lopp!
12.
Jesu, pris ske din försoning,
Som oss livet återställt!
I din död du döden fällt;
I din grav från fasans boning
Du av våra gravar gjort
Vilans sköt och hoppets port.
13.
Jesu, jag med dig vill lida,
Världen dö jag vill med dig.
Din förnedring styrke mig,
Att lik rövarn vid din sida
Även jag i trone må
Hän med dig till livet gå!
O. Rönigk (o. 1710—1783).
Kr. Dahl (1758—1809).
J. O. Wallin (1779—1839).
6. Jesu person, lära och gärningar.
71.
Dig jag ödmjukt vill betrakta,
Jesu, i ditt levnadslopp
Och på dina fotspår akta,
Som till himlen leda opp.
Lagens bud du uppfyllt har;
Helighet ditt väsen var:
Uti dig, sin bild på jorden,
Fadern är förklarad vorden.
2.
Ut du går att ljuset sprida
Till en blind och brottslig värld,
Går att villans makt bestrida
Blott med sannings helga svärd.
Kärleken din famn utsträckt
Mot den fallna mänskosläkt;
Tron på Fadern i det höga
Lyser ur ditt lugna öga.
3.
Levande för himlens ära,
Verkande för jordens väl,
Dig ej farorna förfära,
Retelsen ej når din själ.
Äran aldrig dårar dig,
Lyckan flyr din hårda stig,
Jordens glädje du ej smakar:
Allt för himlen du försakar.
4.
Allt för himlens sak du lider:
Fattigdom, förakt och nöd
Från din första barndoms tider
Allt intill din bittra död.
Hatad, fast du gjorde väl,
Kvald till kropp och kvald till själ,
Misskänd, gäckad, smädad, slagen,
Ser du slut på levnadsdagen.
5.
I Getsemane ditt hjärta
Suckar, blöder, fåfängt ber.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
