- Project Runeberg -  Den svenska psalmboken / Herzogs-Melins 1932 /
91

(1932-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska psalmboken - III. Återlösningen - 121. Hjälp, Gud, de trogna äro få - 122. O Gud, vår broder Abels blod

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vad ont, som stora här och små
Bedriva, ser du, Herre.
De tala blott onyttig ting:
Lögn, skrymtan, arghet griper kring
Bland mänskors barn allt värre.

2.
De äro ens i vrångvis flärd,
När orätt skall befrämjas
Och när den fromme skall bli snärd;
De eljest så ej sämjas.
Förtag, o Gud, de ondas råd,
Låt deras hjärtas överdåd
Utav din tuktan tämjas.

3.
De spörja: Ho är Herren Gud,
Vars röst vi lyda böra?
De säga: Vi ej annat bud
Än våra lustars höra.
Ho är, som oss kan stå emot?
Vi akta ingens trug och hot;
Vår vilja blott vi göra.

4.
Men Herren säger: Snart jag skall
All ondskans makt förfära,
Allt högmod bringa uppå fall
Men härlig lön beskära
Åt dem som byggt på mig sin lit
Och haft för mino huse nit
Och kämpat för min ära.

5.
Se, Herrens ord är rent och klart
Som guld i degeln skärat;
I nåd och sanning uppenbart,
Det blivit oss förärat.
Ty är ock bland betryck och brist
Vårt hopp till Herren fast och visst,
Vårt hjärta oförfärat.

6.
Oss lysa skall hans nådes sken,
När vi hans ord förfäkte,
Hans lära bibehålla ren
Bland ett fördärvat släkte.
I honom under all vår strid
Vi finna seger, vänta frid;
Med honom allt vi mäkte.

Svensk förf. (1600-talet).
J. O. Wallin (1779—1839).

122.

O Gud, vår broder Abels blod
Till dig från jorden ropar.
Än rasar ondskans övermod,
Än brott på brott hon hopar.
Dock vid allt otrons överdåd
De dina du hugsvalar.
Till jorden ser du än i nåd,
Ty Jesu blod där talar.

2.
Korsfäst! de ropte om Guds Son
Och Barabbas behöllo.
I Kristi fjät med kval och hån
Hans trogna vittnen föllo.
Men ordet lever efter dem
Som ljus åt världen givit,
Då av din prakt, Jerusalem,
Ej sten på sten förblivit.

3.
Och se, då en rättfärdig man
Står fram att sanning yrka,
All världens makt ej fruktar han;
Guds sak ger honom styrka.
Förgäves ondskan tänder skär
Och till hans död sig väpnar:
Hans uppsyn lik en ängels är,
För vilken brottet häpnar.

4.
Åt himlen lyftande sin syn,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:51:50 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/psalmbok/1932/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free