- Project Runeberg -  Den svenska psalmboken / Herzogs-Melins 1932 /
92

(1932-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska psalmboken - III. Återlösningen - 122. O Gud, vår broder Abels blod - 123. Sion klagar med stor smärta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den fromme går att lida
Och skådar i den öppna skyn
Guds Son vid Faderns sida.
Lik honom ber han i sitt fall
För dem hans ofärd göra
Och dör med lugn; ty en gång skall
Dock mörkrets makt upphöra.

5.
Ja, Herrens ljus ej slocknar ut,
Fast det i moln sig döljer.
Det goda segra skall till slut,
Fast världen det förföljer.
Och han som kom i Faderns namn,
Skall än välsignad komma
Och samla i en evig hamn
Från tidens storm de fromma.

F. M. Franzén (1772—1847).

123.

Sion klagar med stor smärta,
Ropar i sin tröstlöshet,
Gjuter ut sitt sorgsna hjärta
För den som dess hjärta vet,
Säger: »Herren haver sig
Bortvänt, övergivit mig.
Han ej mer sig låter finna;
Fåfängt mina tårar rinna.»

2.
Herren sig i nåd förklarar,
Herren, som är evigt god,
Med ett fadershjärta svarar:
»Tryckta Sion, fatta mod!
Skulle jag dig överge?
Månn’ en moder kunnat se
Barnets nöd och icke ömma?
Skulle jag dig då förglömma?

3.
Om ock någon kvinna vore
Så ovärdig modersnamn,
Att hon hat till fostret bure,
Det försköte ur sin famn:
Jag ett annat hjärta bär
Emot den förkrossad är,
Och min hand, som synden straffar,
Tröst och hjälp åt nöden skaffar.

4.
Se, jag hörer dina böner,
Dina strider jag ock vet
Och i sinom tid bekröner
Dig med ljus och salighet.
Vaka, kämpa, trofast var!
Dig jag ej förgätit har.
Se, jag har på händer mina
Tecknat dig och barnen dina.

5.
Genom sorgen jag trolovar
Dig med mig till evig tid;
Rikligt jag ock dig begåvar
Med barmhärtighet och frid.
När du, tvådd i dopets flod,
Heliggjord i Lammets blod,
Bär den rätta bröllopsprydnad,
Som är kärlek, tro och lydnad.

6.
Måste ock av törnen vara
Här din krona, o min brud,
Tårar dina pärlor klara,
Suckar dina sångers ljud;
Lyft din’ ögon upp och se
Över jordens kval och ve
Himlen öppnad, palmen vunnen,
Livets krona saligt funnen!»

7.
Se, så bygger Gud sin kyrka,
Se, så prövar han vår tro,
Giver oss i nöden styrka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:51:50 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/psalmbok/1932/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free