- Project Runeberg -  Den svenska psalmboken / Herzogs-Melins 1932 /
139

(1932-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska psalmboken - 188. O Jesu Krist, min högsta tröst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

All nåds och godhets källa,
Ack, hör min bittra klagoröst,
Den bön jag nu vill fälla!
Mitt hjärtas jämmer är nu stor,
Ty synden så margfaldig bor
I mig och mig förskräcker.

2.
Hon trycker mig till jorden ned
Som en odräglig börda;
Hon synes mig så stygg och led
Som den där mig vill mörda:
Hon ger mitt samvet’ djupa sår
Och såsom tusen pilar står
I mitt beklämda hjärta.

3.
I sådan nöd förbarma dig
Och låt dig om mig vårda;
Ty du har ju stått ut för mig
På korset döden hårda,
Att jag ej skulle lida den
Men frälsas från förbannelsen,
Som synden väl förtjänar.

4.
När jag med allvar tänker på,
Hur illa jag har levat,
Då börjar hjärtat i mig slå,
I kval och ångst invevat.
Det varder tungt och svårt som sten
Och lämnar uti mina ben
Alls ingen frid och styrka.

5.
Men se, det ljuva livets ord
Mitt hjärta vederkvecker
Och efter syndens själamord
Nytt liv i mig uppväcker;
Ty det försäkrar, du är god
Dem som med ett bedrövat mod
Till dig, o Jesu, komma.

6.
Ty kommer jag nu usle fram
Med ett förkrossat hjärta,
Betungad med stor blygd och skam,
Med fruktan, sorg och smärta,
Och ville gärna gråta blod,
Om det i mina krafter stod
Och kunde mig förlossa.

7.
Men ack, mitt blod och all min gråt
Kan ej min synd avplana.
Uti ditt blod mig renas låt,
Det blodet, som kan mana
Inför din Fader gott för mig
Och talar ej så strängelig’
Som Abels blod det ropar.

8.
Förlåt fördenskull, gode Gud,
Förlåt, o Jesu käre,
Att dina helga ord och bud
Av mig försmådda äre.
Jag haver levat världen lik
Och följt min egen viljas svik,
Ditt kors förglömt och hatat.

9.
Har David funnit nåd hos dig,
Har du Manasse sparat.
Har du till Petrus mildelig’
Vänt dig och tröstligt svarat
Den rövaren, som tog sin flykt
Till dig uti sin ändalykt,
Så hoppas jag detsamma.

10.
Styrk mig allenast i den tro,
Att du för mig har lidit,
Så får mitt samvet’ ljuvlig ro,
Och jag har kraftigt bedit.
Din Ande tröste mig alltid
Och hjälpe i den sista strid,
Den jag med döden håller.

H. Spegel (1645—1714).


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:51:50 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/psalmbok/1932/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free