Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska psalmboken - 189. Mitt skuldregister när jag vill, o Gud, beskåda - Under trons svaghet och misströstan om Guds nåd - 190. O Gud, jag nödgas klaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
189.
Mitt skuldregister när jag vill, o Gud, beskåda,
Ser jag, att synden mig har sänkt i evig våda;
Ty jag densamme är, som tiotusen pund
Betala skyldig blev; men, Gud, bete miskund!
2.
Jag arme, som i synd är född och avlad vorden,
Ej finner någon tröst i himlen och på jorden
Förutan dig, o Gud, men ack, jag har alltfort
Ifrån min födslostund mång’ tusen synder gjort.
3.
O Herre, dig jag har i blindhet som en dåre
Förtörnat dag från dag med mina synder svåre:
Och när din kärlek mig till bättring kallat har,
Har jag föraktat all den nåd du till mig bar.
4.
Ack jämmer, skall dock jag inför din domstol stånda
Och till den avgrund gå, där allt är idel vånda,
Där jämmer, ängslan, skrän samt tusen ack och ve
För evigt skilja mig ifrån ditt ansikte?
5.
O Herre Sebaot, vart skall jag taga vägen?
Vart skall jag usle fly? Jag är om hjälp förlägen.
Jag vet ej annat råd, jag faller dig till fot;
O Gud, du ej försmår ett krossat hjärtas bot.
6.
Tag an det dyra blod, som ymnigt är nedflutet
Från korsets helga stam och för min skuld utgjutet,
Som rikt betala kan de tiotusen pund:
Ty var, o store Gud, mig nådig, gör miskund!
S. Liscovius (1640—1689).
J. Petræus (1600-talet).
Under trons svaghet och misströstan om Guds nåd.
190.
O Gud, jag nödgas klaga
För dig min själanöd.
Min bön låt dig behaga,
O Jesu, för din död.
Min tro av tvekan drives
Och svikta av och an;
Om mig ej styrka gives,
Dess veke slockna kan.
2.
Ack, upplys du mitt sinne,
Så att jag mer och mer
Förstår och har i minne
Den tröst, ditt ord mig ger.
Ditt ord, o Jesu, blive
För mig av helig vikt,
Och mig din Ande live
Till barnslig tillförsikt.
3.
Fast jag i allt ej fattar
Ditt underbara råd,
Giv, att för allt jag skattar
Din sanning och din nåd,
Mitt hjärta rätt ödmjukar
För dig som hjärtat ser,
Och fromt de medel brukar,
Dem oss till tröst du ger.
4.
Giv, att jag fast mig håller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
