- Project Runeberg -  Den svenska psalmboken / Herzogs-Melins 1932 /
153

(1932-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska psalmboken - 208. Till dig jag ropar, Herre Krist - 209. Nu skall ej synden mera - 210. Vaka, själ, och bed

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

3.
Förlän’, att jag av hjärtats grund
Må prov åt nästan giva
Av kristlig kärlek varje stund
Och i din frid så bliva.
Giv nåd, att Himlafadern lik
Jag älskar ock ovänner
Och så bekänner
Den Gud; som kärleksrik
Sin sol för alla tänder.

4.
Låt ingen lust, ej heller nöd
Så stor mig nånsin hända,
Att, fast det gällde liv och död,
Den kan mig från dig vända.
Låt ingenting mig bli så kär,
Som mig kan från dig draga
Och kan försvaga
Mitt hjärtliga begär
Att endast dig behaga.

5.
Här står jag i en andlig strid,
Som gör mig sorg och vånde.
Kött, värld och satan ingen frid
Åt hjärtat lämna månde.
Ty hjälp och styrk min skröplighet;
Jag måste eljest falla,
O Gud, med alla.
Ty gör barmhärtighet!
Dig vill jag stads åkalla.

Tysk förf. (1500-talet).
Svensk övers. (1500-talet).
J. O. Wallin (1779—1839).

209.

Nu skall ej synden mera
I träldom hålla mig:
Gud, du skall mig regera,
Ty jag tillhörer dig.
Min synd jag ångerfull
Har inför dig begråtit,
Och du har allt förlåtit
För Jesu Kristi skull.

2.
Jag vill i fröjd och smärta
Nu vara din, o Gud,
Och med ett helgat hjärta
Åtlyda dina bud.
Ja, viljan. Gud, du ser,
Men kraften är så ringa:
Hur kan jag lustan tvinga,
Om du ej bistånd ger?

3.
Ty skall jag alla dagar
Om hjälp anropa dig.
När köttet mig försvagar,
O Herre, styrk du mig;
Din nådes hand mig räck,
Att jag mot synden kämpar,
Att jag dess välde dämpar
Och blir alltmer dig täck.

4.
När jag i bönen trägen,
I striden trofast är,
Jag vandrar trygg den vägen,
Som till ditt rike bär.
Mitt kors är ofta tungt,
Och mången sorg mig kränker;
Men jag på målet tänker,
Och hjärtat varder lugnt.

T. Kingo (1684—1703).
Dansk bearb. (1700-talet).
J. O. Wallin (1779—1839).

210.

Vaka, själ, och bed
Och till strids dig red!
Räds, att frestarn lägger snaran,
Där du minst förmodar faran:
Sådan är hans sed.
Vaka, själ, och bed!

2.
Uti lustans spår
Smygande han går,
Vännens röst han efterapar.
Sig till ljusets ängel skapar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:51:50 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/psalmbok/1932/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free