- Project Runeberg -  Den svenska psalmboken / Herzogs-Melins 1932 /
173

(1932-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska psalmboken - V. Kristligt sinne och förhållande - 236. Ljuva kors, min själs behov - 237. I världen är så mörkt och tungt - 238. Den vedervärdighet, som mig eländan trycker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Åt din skugga mig förtro.
Må du mig i stoftet trycka,
Hellre än att synd och flärd
Höjer under namn av lycka
Mig i sina bojor snärd.

3.
Dig jag villigt tager an,
Bär min börda och betänker,
Att mig Gud ej annat skänker,
Än vad evigt gagna kan.
Mot all svaghet och all fara
Under dig jag städs på vakt
Icke sövs i lustans snara,
Icke fruktar ondskans makt.

4.
Du som anförtrodde mig
Korset efter dig att bära,
Värdes, Jesu, nåd beskära
Till att trofast följa dig.
Du, om ock mitt mod försvinner,
Med din starkhets arm mig led,
Att en gång jag kronan vinner
Och får korset lägga ned.

J. Hiärne (1696—1737).
Kr. Dahl (1758—1809).

237.

I världen är så mörkt och tungt,
Varthelst jag än må lända.
Hur skall mitt
hjärta bliva lugnt?
Till vem skall jag mig vända,
Till vem i himmel och på jord,
Om ej till dig allena?
Du, Jesu, haver livets ord,
Det eviga och rena.

2.
Det sälla ord och trösteljud
Jag vill i hjärtat fästa,
Att dem som älska dig, o Gud,
Allt tjänar till det bästa,
Den här sin börda tåligt bär,
Du styrker och du stöder,
Och smärtan, som dock timlig är,
En evig sällhet föder.

3.
Jag vill ej om den sällhet be,
Som söks av syndaträlen:
Att sörja bättre är än le,
Ty sorg förbättrar själen.
Du stunden vet att från all nöd
Ditt barn för evigt skilja;
Ty är min bön i liv och död:
Ske, Herre, blott din vilja!

4.
Och nu jag överlämnar mig
I dina milda händer;
Jag vet, att jag på korsets stig
Till fridens hyddor länder.
Om än till sista droppen ut
Jag sorgens kalk skall tömma.
Du åt din vän dock vill till slut
Det goda vinet gömma.

J. O. Wallin (1779—1839).

238.

Den vedervärdighet, som mig eländan trycker,
Mitt hjärta tröstlöst gör och hoppet undanrycker.
Min jämmerfulla själ ej finner någon ro,
Min ångest större är, än någon det kan tro.

2.
Jag kan mitt hjärta ej för någon uppenbara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:51:50 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/psalmbok/1932/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free