Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska psalmboken - V. Kristligt sinne och förhållande - 291. Hur mild och nådig är vår Gud - Kyskhet - 292. Gud säger, att den salig är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När vi med lydnad för hans bud
Vårt hopp till honom ställe!
Han skyddar oss mot brist och nöd,
Han giver både must och bröd
Till fröjd och uppehälle.
Med redlig flit och trogen bön
Vi sakna aldrig mödans lön.
2.
Men du som dessa mildhetsprov
Med vishet, värdighet och hov
Ej tacksamt njuta lärde,
Din näring varder dig ett gift
Och ditt begär en djurisk drift,
Som kväver mänskans värde.
Den som har buken till sin gud,
Han syndar mot Guds första bud.
3.
Vad du förtär i överflöd,
Du från din nästa i hans nöd
Med gudlös hårdhet rövar;
Och på din egen kropp och själ
Med detta rån, o lustans träl,
Ett självmord du förövar.
Ack, rusa ej så blind och djärv,
O syndare, till ditt fördärv!
4.
Vak upp, bed Gud om kraft och mod
Att mot ditt eget kött och blod
Till manlig strid dig rusta!
Låt hjärtat ej betungat bli
Av dryckenskap och frosseri
Och denna världens lusta.
Se till, att Herrens dag ej må
För hastigt komma dig uppå!
5.
Förty den dagen komma skall
Liksom en snara, sträckt till fall
För alla syndens trälar.
Hjälp, Gud, oss därför leva så,
Att vi för evig tid ej må
Fördärva våra själar.
Lär oss med vaksamhet och bön
Att undfly synden och dess lön.
J. O. Wallin (1779—1839).
Kyskhet.
292.
Gud säger, att den salig är,
Som är befunnen vorden
I hjärtat helig, kysk och skär
I levnad och i orden.
Han skall en gång i glädje stor
Få skåda Herren, där han bor
Med alla helga änglar.
2.
Men ve den som här giver sig
I köttets lust att sväva
Och som en hedning dagelig’
Vill mot Guds vilja sträva!
Ty vad som här i mörkret skett,
Det skall i dagen bliva sett,
Då Gud det uppenbarar.
3.
Den där har lustan till sin Gud
Och tukt och dygd ej aktar
Men vandrar tvärt mot Herrens bud,
På honom straffet vaktar
Med ånger, ängslan, kval och nöd,
Och slutet blir en evig död
För denna vällust korta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
