Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska psalmboken - V. Kristligt sinne och förhållande - 319. Väktare på Sions murar - Vid en kyrkas invigande - 320. Se, milde Gud, i nåd ett samfund dig till ära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vilsefördas ledsven var,
Svagas tillflykt och försvar
Och de armas vän och far!
3.
Var på tidens tecken vaken,
Var vid dess fördärv ej ljum;
Låt den helga ljusastaken
Icke stötas från sitt rum;
Bäva ej i stormig tid,
Manligt emot ulvar strid,
Tåligt Kristi smälek lid!
4.
Sök din ära i Guds ära,
I hans starkhets makt var stark;
Gå att som apostel lära,
Styra såsom patriark;
Upphöj korsets livsbaner,
Att dess inskrift världen ser:
Gud i Kristus segern ger!
5.
Dig den högste Herden lede,
Du som leda skall hans hjord;
Dig han styrke och berede
Med sin Ande och sitt ord;
Give han, vars kors du bar,
Dig en krona evigt klar,
När din kamp du kämpat har!
J. O. Wallin (1779—1839).
Vid en kyrkas invigande.
320.
Se, milde Gud, i nåd ett samfund dig till ära
I dag från detta rum sitt första offer bära.
Med ödmjukhetens hopp och tacksamhetens ljud
Vårt lov vi ägna dig, vår Fader och vår Gud.
2.
För dig som i din höjd all världens öden vänder,
Den boning är för låg, som byggs av mänskohänder:
En väckt och krossad själ, som nådens ljus begär
Och lyder Jesu röst, ditt rätta tempel är.
3.
Så kom, o Gud, att oss i nåd och sanning leda,
Att här i våra bröst ett tempel dig bereda.
Till oss en stråle sänd och låt i detta hus
Oss glädjas av din tröst och lysas av ditt ljus.
4.
Låt säkerheten här ur syndens dvala väckas
Och nådens milda kraft åt väckta hjärtan räckas,
Den sorgsne njuta tröst, den svage styrka få,
Och nåden söka dem som ännu vilse gå.
5.
Låt icke här ditt ord på hårda klippan falla,
Med Jesu blod vår själ till tro och bättring kalla,
Låt här vårt hjärtas bön, på rena läppar förd,
Uppstiga till din tron med hopp och bliva hörd.
6.
Du värdes våra barn din nåd med dopet giva,
Att helgelsens förbund och plikter trogna bliva;
Och låt vid nådens bord den fallne tillgift få,
Den som förkrossad kom, med glädje återgå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>