- Project Runeberg -  Den svenska psalmboken / Herzogs-Melins 1932 /
275

(1932-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska psalmboken - V. Kristligt sinne och förhållande - 404. Med hastat lopp och dunkelt sken - Vintern - 405. Var glad uti den goda dag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Förbi är årets sköna tid,
Och stormar störa bygdens frid,
Och täta skurar svalla;
Den sista blomman lutad står,
Och i den kulna höstens spår
De gula löven falla.

2.
Förbleknad åkern tynat av,
Sin gyllne skrud berövad.
Till vilan i sin vintergrav
Naturen går bedrövad.
Och över hav och över land
Så fjärran till en bättre strand
Nu luftens härar draga;
Och Herren dem sig tager an:
De vandrande allena han
Kan mätta och ledsaga.

3.
Men oss i själva vinterns bygd
Vår Fader vill försörja;
Vi skola i hans milda skygd
Än samma nåd förspörja.
Ej nöden oss förfära skall,
Ej vinternatten, mörk och kall,
Ty Herren vill beskydda
Den stilla flitens förrådshus
Och låta uppgå nådens ljus
Uti den frommes hydda.

4.
O Gud, vår tid så snart förgår,
Vårt mål så hart är nära.
Ack, lär oss du, att vad man sår
Det skall man ock uppskära,
På det vår ålder, ångerfri,
Må lycklig som vår ungdom bli
Med gråa hårens heder
Och livets höst, som förestår,
Omärkligt bytas i den vår,
Vars sol går aldrig neder.

B. Münter (1785—1793).
J. O. Wallin (1779—1839).

Vintern.

405.

Var glad uti den goda dag,
Men, kristen, ock till godo tag
Den mörka och den kulna!
Förnöjd med alla stunder var,
Ty Gud dem alla skickat har,
De klara med de mulna!
Vad Herren gör, är gott och rätt:
Ditt fasta hopp till honom sätt
Och fröjda dig, att våren
Går vintern uti spåren!

2.
I täta moln är himlen klädd,
Och dödlik i sin vita bädd
Den trötta jorden vilar;
Dock mänskan, ser till himlen opp:
Dess känsla, varm och full av hopp,
Högt över molnen ilar.
När från ett tjäll, där sinnesro
Och flit och stilla dygder bo,
En suck går upp till Herran,
Då är han icke fjärran.

3.
Tänk på den Gud, som dig beskär
För varje tid vad nyttigt är;
Tänk sedan på den arma,
Som saknar kläder, bädd och bröd,
Då du ej vet av någon nöd,
Och lär att dig förbarma!
Ack, ljuva, avundsvärda lott

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:51:50 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/psalmbok/1932/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free