Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska psalmboken - V. Kristligt sinne och förhållande - 423. Morgonrodnan mig skall väcka - 424. Den signade dag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och med hjärta och med tunga
Den Allsvåldige lovsjunga,
Vilken ej det lov försmår,
Som av fromma läppar går.
2.
Samma sol, som fordomtima
Över Edens lunder brann,
För vars strålar nattens dimma
Från en nyfödd jord försvann,
Se, hon lika härlig brinner,
Lika mild hon oss påminner,
Att med samma nåd och makt
Herren på sitt verk ger akt.
3.
Herren Gud i alla tider
Är de frommas ljus och tröst;
Frid och salighet sig sprider
Av hans ord till alla bröst.
Hani alla evigheter
Över allt vad fader heter
Är i himmel och på jord
Som den rätte Fadern spord.
4.
Därför vill jag hoppfull möta
Allt vad han mig förelagt
Och mitt kall med trohet sköta
Och förbida vad han sagt.
Glad som fågeln skall jag sjunga,
När jag går i dagens tunga,
Trygg i Herrens skugga bo,
När jag går till nattens ro.
5.
Och när solens ljus sig röjer
För min blick ej mer en gång,
Örat hörer, tungan höjer
Här ej mera bön och sång;
Då skall öga, tunga, öra
Bättre skåda, sjunga, höra
Herrens nåd och härlighet
I en salig evighet.
J. O. Wallin (1779—1839).
424.
Den signade dag, som vi nu här se
Av himmelen till oss nedkomma,
Han blive oss säll, han låte sig te
Oss alla till glädje och fromma!
Ja, Herren den högste oss alla i dag
För synder och sorger bevare!
2.
Den signade dag, den signade tid
Var morgon jag månde betänka,
Då nådenes sol så härlig och blid
Rann upp för all världen att blänka
Och herdarna hörde Guds änglar i skyn,
Som sjöngo, att dagen var kommen.
3.
Ack, saliga dag, ej uppenbar.
För världens fåfängliga trälar!
Du strålar så skön, du lyser så klar
För fromma och menlösa själar,
För enfaldens öga och oskuldens tro
Nu och förutan all ände.
4.
Om än varje träd och gräs på vår mark
Fått stämma och talande tunga,
Om djurens och fåglarnas, ljuvlig och stark,
Som änglarnas röst kunde sjunga.
Förmådde de aldrig till fyllest Guds Son,
Vår Frälsare Jesus, lova.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
