Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska psalmboken - V. Kristligt sinne och förhållande - 451. Mina levnadstimmar stupa - 452. Jag går mot döden, var jag går
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Att för dina blickar stå.
Fader, nåd! Jag är ej värdig
Att de sällas krona få.
Ofta fängslad utav världen
Har jag glömt mitt sanna väl:
Lyckan, lustarna och flärden
Hava rått uti min själ.
6.
O, jag finner, o, jag känner,
Huru arm och svag jag är:
Ära, nöjen, skatter, vänner,
Allt mig övergiver här. —
Sköra vänskap, som jag knutit!
Usla skatter, som jag ökt!
Tomma nöjen, som jag njutit!
Falska ära, som jag sökt!
7.
Gud, miskunda dig, jag beder
Som ett villat barn sin far:
Ryck mig ej i graven neder
Uti mina halva dar;
Slut mig ej i dödens fjättra,
Innan döden blir min vän!
Jag har mycket att förbättra,
Mycket att begråta än.
8.
Men förgäves jag begråter
Mina dyra, flydda år:
Tiden kallas icke åter,
Skulden ensam återstår.
Nej, till korsets fot jag dignar —
Herre, styrk min svaga tro.
Jag behöver och välsignar
Nådens kraft till hjärtats ro.
9.
O, jag känner, o, jag finner,
Huru stor din kärlek är:
Nåd i Jesu blod jag vinner,
Frid hans Ande till mig bär.
O, så vill jag troget göra,
Tåligt lida vad du bjöd
Och dig älska, dig tillhöra,
Gode Gud, i liv och död!
10.
Du som ser vad jag besluter,
Du som vet vad jag förmår,
Och min suckan ej förskjuter
Och mitt löfte ej försmår,
Du skall ej min vanmakt döma
Men min viljas redlighet
Och vid ångerns tårar glömma
Mina bristers myckenhet.
11.
Nu, o Gud, för dina lagar
Jag mig böjer trygg och nöjd.
Vill du skifta mina dagar
Än åt livets kval och fröjd
Eller snart min ande skilja
Ifrån stoftets tunga band,
Gode Fader, ske din vilja!
Jag mig lämnar i din hand.
J. O. Wallin (1779—1839).
452.
Jag går mot döden, var jag går.
Min väg bland dolda skiften
Må löpa jämnad eller svår,
Så bär den dock till griften.
Jag har ej annat val.
Igenom fröjd och kval
Min gång sig närmar till min bår.
Jag går mot döden, var jag går.
2.
Jag går till himlen, var jag går,
Om Jesus blott jag följer;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
