Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nya psalmer - 511. När vintermörk kring oss står - 512. Han kommer i sin kyrka - 513. Jag höja vill till Gud min sång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Guds kyrkas jubelår.
Av nåd oss då, o Herre, giv
Med allt Guds folk ett evigt liv!
E. Evers (1853-1919).
512.
Han kommer i sin kyrka
Vid psalmers lov och fröjdeljud,
Min andes tröst och styrka,
Min Konung och min frälsnings Gud.
I dag han lovat vara
Densamme som i går
Och ännu uppenbara
Ett nådigt Herrens år.
På nytt jag sitter neder
Med längtan vid hans fot,
Ett bord han mig bereder
Och tager mig som gäst emot.
2. Vad nådegåvor rika
För den i anden fattig är!
Han frälsning skall predika,
Han mättar allt min själs begär.
Det hjärta, som var krossat,
Blir läkt av Jesu hand,
Från trälen oket lossat,
Från fången bojans band.
Den, som i blindhet famlar,
Han skänker evigt ljus
Och vilsna barn församlar
Och leder till sin Faders hus.
3. O du, som Sion vårdar,
Sänd över oss din Ande ned!
I dina helga gårdar
Oss till din ankomst själv bered!
Giv nya sabbatsstunder
Till vila för vår själ,
Gör nya nådesunder.
Befria syndens träl!
Lös varje bunden tunga
Och helga så din brud,
Att evigt hon får sjunga
Ditt lov, o Frälsare och Gud!
P. Nilsson (f. 1866).
513.
Jag höja vill till Gud min sång
Ännu en gång
Ur dessa jordens dalar.
Min Herre Kristus hämtar mig
Snart hem till sig
I himlens höga salar.
Den sista stund
Kring jordens rund
Skall komma snar,
Som blixten far,
Då domsbasunen talar.
2. När min förlossning närmar sig,
Jag gläder mig
Åt löften, som mig båda,
Att jag i Herrens hus får bo
Och finna ro,
Där död ej mer skall råda.
Till salig frid
För evig tid
Jag skall stå opp,
Så är mitt hopp,
Och Herrens anlet skåda.
3. När fikonträdet skjuter blad,
Jag varder glad:
Då stunda sommartider.
När jag får domens tecken se
På himlen ske,
Mot Kristi dag det lider.
När ångest svår
Kring jorden går,
Han närmar sig
Att frälsa mig
Ur sorger, kval och strider.
4. Vid världens undergång och fall
Min Herre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
