Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nya psalmer - 553. En dyr klenod - E. Dopet - 554. När till Jordan vår Herre drog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2.
När annat, som vi akta värt
Att äga här och spara,
Av rost och mal och tid förtärt,
Hör upp vår fröjd att vara;
När dagens verk förgås med hast,
Ja, förr än afton stundat.
Står än Guds ord så nytt och fast.
Som när det först vart grundat.
3.
Det tärs av ålder ej och tid.
Om den ock evigt räckte.
Det går med samma kraft och frid
Från släkte och till släkte.
Guds ord förblir i evighet,
När annat allt har farit;
Det ej av tidens växling vet,
Likt Gud, som evigt varit.
4.
Det kära ord, det enkla ord.
Som mänskor dock förgäta,
Var är en mänsklig visdom spord,
Som sig därmed kan mäta?
Var giver världen oss en grund,
Så fast att därpå bygga,
Som ordet av Guds egen mun,
Det eviga och trygga?
5.
Har jag det ordet sökt till stöd,
När andra stöd mig svikit,
Från världens hav, dess storm och nöd
In i den hamnen vikit;
Då vet jag, vad jag tryggas vid,
Var jag kan fasthet finna,
Då känner jag en ort av frid,
Dit inga sorger hinna.
6.
Som vattenfågeln dyker ned
I fjärdens klara bölja
Att minsta fläck av stoft därmed
Från sina vingar skölja,
Så tvår sig anden ren och skär
I ordets djup det klara
Och känner, att hans hem det är,
Där han i fröjd får vara.
7.
Välsignat vare, Gud, ditt namn
Och utan ände prisat.
Att Du till säker tröst och hamn
Oss alla vågen visat.
Vem är nu fattig, vem är rik.
När ej ditt ord oss fattas?
Den ene har, den andre lik,
Ju det som mest må skattas.
J. L. Runeberg (1804—1877).
E. Dopet.
554.
När till Jordan vår Herre drog,
Guds vilja där fullgjordes:
Han av Johannes dopet tog
Och med Guds Ande smordes.
Ett nådens bad han gav oss då,
Det vi må saligt kalla:
Han vill från synd oss rena två,
Han vill oss frälsa alla
Från att i domen falla.
2.
Guds vilja där blir uppenbar
I gärningen och orden.
Guds röst från himlen ljuder klar
Och vittnar, att på jorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
