Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nya psalmer - 572. Gud,se i nåd till dessa två - 9. Vid kyrkoinvigning - 573. Sköna tempel, Herrens boning! - 10. Vid kyrkogårdsinvigning - 574. En handsbredd är vår levnads mått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
5.
O Gud, vi böja oss för Dig,
Som är vår Gud evinnerlig,
Vårt hopp, vår fröjd, vår frid, vårt råd;
Välsigna oss med evig nåd!
J. L. Runeberg (1804—1877).
9. Vid kyrkoinvigning.
573.
Sköna tempel, Herrens boning!
Här upplåts vår Faders famn.
Inom dig oss bjuds försoning,
Salighet i Jesu namn;
Inom dig förvaras, vårdas
Ordets skatter, salig tro,
Hopp och fröjd och sabbatsro.
2.
Här skall Anden ned sig sänka,
Sväva över dopets flod.
Här skall Herren Jesus skänka
Sin lekamen och sitt blod.
Vid det nådens bord, han dukar,
Får den trötte stärka sig
För sin gång på livets stig.
3.
Här skall tempelsången klinga,
Stämd till klagan och till fröjd.
Här sig bönens duva svinga,
Full av hopp, mot himlens höjd.
Här ur hälsobrunnen djupa
Guds församling ösa får
Liv och hälsa år från år.
4.
Sions folk från när och fjärran,
Nu i denna högtidsstund
Helga dig på nytt åt Herran,
Träd med honom i förbund!
Och, när tempelklockan kallar,
Kom och säg: Jag redo är
Dig att möta, Herre kär!
5.
Kom att här din synd bekänna,
Hjärtats trolöshet och fall!
Kom, när kval och nöd dig bränna!
Gud förlåta, hjälpa skall.
Kom, när korset hårt dig trycker;
Kom, när du, i Gud förnöjd,
Smakar tröst och frid och fröjd!
6.
Ofta kom att honom söka!
Du skall finna honom här.
Han skall nådens mått föröka,
Giva allt vad tron begär.
Kom, tills du i frid får fara,
Buren av hans fadershand,
Hem till härlighetens land!
J. P. Sandzén (1830—1904).
10. Vid kyrkogårdsinvigning.
574.
En handsbredd är vår levnads mått,
Vår varelse förgänglig;
Vi vandra fram som skuggor blott,
Vår omsorg är fåfänglig.
Se, innan kort
Vi bäras bort
Att djupt i jorden gömmas!
2.
I denna jord, varpå vi stå,
Skall dödens säde myllas.
Här ock vår egen grav vi få.
Här skall på oss uppfyllas
Det Herrens ord:
»Du kom av jord,
Jord skall du åter varda.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
