- Project Runeberg -  Den svenska psalmboken / Herzogs-Melins 1932 /
401

(1932-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nya psalmer - 600. Herre, du min tröst och fromma - 601. Förbida Gud, min själ

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Mig bereda spe och spott.
Men, o Herre, dig jag beder:
Slå allt syndens välde neder
Och låt snart mig hamna där,
Varest du, o Jesu, är!

6.
När jag, frälst från all min våda,
I din himmels fröjdesal
Får ditt blida anlet skåda,
Då med dina helgons tal
Vill jag lova dig och prisa
Med en ny och härlig visa.
Din för evigt då jag är,
Jesu, du min broder kär.

J. Arrhenius (1642—1725).
S. Alin (f. 1852).

601.

Förbida Gud, min själ,
I hopp och tålamod!
Till slut han hjälper väl,
Ty han är mild och god.
När sina barn han prövat har,
Han dem ur luttringselden tar,
Ger för den kalk, de tömma fått,
Ett rågat fröjdemått.

2.
Så har Gud alltid gjort,
Så är hans hjärtelag.
Guds barn hans kärlek sport
I sorg och glädjedag.
Hans nådeshav töms aldrig ut;
I tron dig till din Jesus slut,
Som sjuka själar läka kan,
Då bättringen är sann.

3.
När du har druckit ut
Den kalk din Gud dig skänkt,
I glädje stor till slut
Din sorg då bliver dränkt.
Din själ invid din Faders bröst
Får njuta himmelsk nådetröst.
Din mörka väg gå fram i hopp!
Snart rinner solen opp.

4.
Nu väl, i hoppet nöjd,
Dig, Gud, jag prisa vill
Och hålla för min fröjd
Vad Du mig sänder till.
Jag vet det barnet älskas bäst,
Som under tuktan hålles mest;
Jag vet det kära barnets tår
Till hjärtat Fadren går.

5.
Så fortfar, själavän,
Att grundligt rena mig
Från vad mig smittar än,
Och helga mig åt Dig!
O Du, som har mig återlöst,
Förbliv i liv och död min tröst!
Från synd och värld jag avsked tar,
Som mig förnedrat har.

6.
Jag lämnar världens flärd,
Som blott gör sorg och kval,
Den är ej mödan värd,
Jag gör ett bättre val.
Här lyckan ofta vänder sig;
Låt mig då bliva fast vid Dig,
Min Gud, i tron beständigt här
Och sedan evigt där!

7.
Kom, lös mig, själavän,
Ur mina träldomsband!
Jag vill till himmelen;
Jag längtar till det land,
Där ingen nöd mer plågar mig,
Men glädjen är oändelig,
Där jag i helgons rena skrud
Får evigt lova Gud.

Okänd förf. (1700-talet).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:51:50 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/psalmbok/1932/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free