Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nya psalmer - 658. En dalande dag, en flyktig stund - 659. Snart sista stunden kommen är - 660. Saliga de, som ifrån världens öden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Är människans levnad i tiden,
Och släktena skifta som löv i lund,
När sommaren är förliden.
Så sjunka vi hän, så redes oss sist
En bortglömd grav efter striden.
2.
Och dock är mitt hjärta oförskräckt,
Min ande bidar försköning,
I liv och död är en hand mig räckt,
Som bjuder frid och försoning,
Ty Kristus, Guds Son, mig lovat har
I Fadershuset en boning.
3.
Själv gick han åstad och beredde blid
I huset, ej byggt med händer,
En evig boning med liv och frid
För Herrens vänner och fränder,
Där väntar han oss, om i tro vi gå
Vår väg genom dödens länder.
4.
Väl ingen i världen, trång och låg,
Har skymtat de strålande salar,
Väl själen endast i aningen såg
Dess glans här i tårarnas dalar.
Men vägen, vägen den ligger klar
I Jesus och ordet, han talar.
5.
Ja, du är vägen, vår Frälserman,
Guds levande ord, oss givet,
Du ensam de villade leda kan,
Du sanningen är och livet,
Och allt, vad jag syndat min levnads dag,
I dig försonat är blivet.
6.
Så somnar jag glad i ditt heliga namn,
Du vakar, tills dag sig tänder.
När morgon upprinner, då är jag i hamn
Och skådar mitt hemlands stränder
Och kysser med outsäglig fröjd
De genomborrade händer.
J. Johnson (1864—1916).
O. R. Hallberg (f. 1882).
C. O. Mannström (f. 1875).
659.
Snart sista stunden kommen är.
Nu hjälp mig, Herre Jesu kär!
Ja, hjälp för dina djupa sår,
Att jag i frid ur världen går!
2.
Din nåd och kraft behöver jag,
Så sjuk och plågad, trött och svag.
Min frälsare i döden var,
Du, som i livet hulpit har!
3.
Din kärlek och ditt tålamod,
Din smärta och ditt dyra blod,
Din seger och din härlighet.
De lända mig till salighet.
4.
I dopet din, jag tror på dig
Och på ditt ord förlitar mig.
Med dig jag frälst ur döden går
Och inför Gud förlossad står.
5.
Din Ande själv mig vittne bär,
Att Fadren evigt har mig kär.
I dig, o Jesu, är mig väl;
O Jesu tag emot min själ.
—. P. H:son Wasenius (1723—1803).
J. A. Eklund (f.1863).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
