Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska evangelieboken - Vår Herre Jesu Kristi lidande - Första akten. Vad Jesus, medan det stämplas mot hans liv, gör och lider hos sina lärjungar i Jerusalem, före sin blodiga dödskamp - Andra akten. Vad Jesus gör och lider hos sin himmelske Fader i örtagården, förrän han gripes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en ränsel, han göre sammalunda; och den som icke
har något svärd, han sälje sin mantel och köpe sig
ett sådant. Ty jag säger eder, att på mig måste
fullbordas detta skriftens ord: ’Han blev räknad ibland
ogärningsmän.’ Ja, det som är förutsagt om mig,
det går nu i fullbordan.» Då sade de: »Herre, se
här äro två svärd.» Han svarade dem: »Det är nog.»
Sv. Ps. 80: 9, 10. Petrus sig i faran kastar.
ANDRA AKTEN.
Vad Jesus gör och lider hos sin himmelske
Fader i örtagården, förrän han gripes.
JESUS gick över bäcken Kidron till Oljeberget.
Där var en örtagård, som hette Getsemane, och i
den gick han in med sina lärjungar. Men också
Judas, han som förrådde honom, kände till det
stället, ty där hade Jesus och hans lärjungar ofta
kommit tillsammans.
Och när han kommit in i örtagården, sade han till
lärjungarna: »Bliven kvar här, medan jag går dit
bort och beder.» Och han tog med sig Petrus och
Jakob och Johannes; och han begynte bäva och
ängslas. Och han sade till dem: »Min själ är djupt
bedrövad, ända till döds; stannen kvar här och vaken
med mig.» Därefter gick han litet längre bort, vid
pass ett stenkast, och föll ned på jorden och bad,
att om möjligt vore, den stunden skulle bliva honom
besparad. Och han sade: »Abba, Fader, allt är
möjligt för dig. Tag denna kalk ifrån mig. Dock icke
vad jag vill, utan vad du vill!» Sedan kom han
tillbaka och fann dem sovande. Då sade han till
Petrus: »Simon, sover du? Förmådde du då icke
vaka en kort stund? Vaken, och bedjen att I icke
mån komma i frestelse. Anden är villig, men köttet
är svagt.» Åter gick han bort, för andra gången,
och bad och sade: »Min Fader, om detta icke kan
gå ifrån mig, utan jag måste dricka denna kalk, så
ske din vilja.» När han sedan kom tillbaka, fann han
dem åter sovande, ty deras ögon voro förtyngda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
