Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska evangelieboken - Den svenska mässan jämte andra gudstjänster och heliga handlingar - I. Den svenska mässan eller högmässogudstjänsten. Nr. 113-115
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att böja knä vid syndernas bekännande och vid
sakramentets mottagande och vid bönerna, i
synnerhet vid Herrens bön Fader vår och vid
Välsignelsen.
Samtidigt med oss samlas kristna till gudstjänst på
skilda orter och i skilda länder. Gångna släkten
hava tillbett Gud i samma helgedom som
församlingen nu brukar. Sambandet med alla dessa levande
eller förhärligade fromma framträder särskilt i
högmässogudsjänsten på flera sätt. Välsignelsen vid
gudstjänstens slut förbinder församlingen med det
gamla Israel (4 Mos. 6: 24–27); trosbekännelsen med
den äldsta kristna kyrkan; syndabekännelsen och
åtskilliga böner samt många psalmer med
reformationstiden eller med andra tider i kristenhetens
historia. Gudstjänsten gör tillvaron av de heligas
samfund påtaglig.
Den som bedjande kommer till gudstjänsten är
skickad att rätt och till välsignelse deltaga däri. Han
beder icke blott för sig själv utan också för dem som
med honom komma dit, ja, även för dem som icke
komma. Icke minst beder han för Herrens tjänare,
som skall göra tjänst. Tjänliga böner äro de som i
bönboken finnas för morgonandakten på söndagarne
(10, 24 och 38). Den som fruktar Gud beträder
helgedomen med allvar och under vördnadsfull tystnad,
avvaktar gudstjänstens början och bereder sig till
mötet med Herren. Han är icke endast en åhörare
utan en verksam deltagare, som sjunger med glädje
och beder av hjärtat. Hans möte med församlingen
inför Herrens ansikte blir en högtidsstund, från
vilken välsignelse utgår till arbetsveckan, så att han
också då, fastän på ett annat sätt, förrättar en
gudstjänst till Herrens ära och människors väl.
SALIGA ÄRO DE SOM HÖRA GUDS ORD OCH
GÖMMA DET.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
