Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Guds majestät och härlighet - 3. Guds härlighet i Kristus - 34. På krubbans strå man lade dig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1. På krubbans strå man lade dig, O
Jesu, himlens Förste, Och människor ej
kände dig, Fastän du är den störste. Du
bådades av stjärnors gång, Du prisades av änglars
sång, För världen var du ringa.
2. Med lydigt sinne tog du an Det kall, vartill
du valdes. I armas hyddor man dig fann, Med
syndare du dvaldes. Dig låg om hjärtat, Helige,
Att ej ett får borttappat se Av dem dig
anförtroddes.
3. Du mild, av hjärtat ödmjuk var, Ditt ord
gav ro i själen. Åt alla samma tröst du bar, Åt
konungen och trälen: Ett hopp, en tro, en
mildrik Far, Och den botfärdigt hjärta har
Förlåtelse, försoning.
4. Du tålig var till smädlig död, Ja, intill
korsets pina. Ett lamm du dig åt bödlar bjöd,
Du flyddes av de dina. Nu i ditt helga, milda
namn Böjs varje knä, och himlens hamn Åt
mänskor du förvärvat.
5. För dig ej världen hade band Och graven
icke stängsel, Förgängelsen ej hade tand Och
helvetet ej fängsel. Din seger evigt vittne bär,
Att den som ren och helig är Är ock allena
mäktig.
6. Befästa oss uti din tro, Din lära, ditt
exempel. Din Ande låt i hjärtat bo Och gör det till
ditt tempel, Att vi åt Gud, som du det bjöd, Må
säga så i liv som död: Ske, Fader, blott din vilja.
E. G. Geijer (1812).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
