Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B. Kyrkans högtider - 5. Passionstiden - 71. Min själ, du måste nu glömma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68 Kyrkans högtider
marterstig, Ty ännu täckelser dölja Hans pina
och död för mig. Min traktan till jordiska ting
jag vänt, Men sällan himlarnas Herre En
helgad hugkommelse sänt.
3. I världen hjärtat omsider Förhärdat
mister sin tro. Med fruktan och knot jag lider Det
kors, som kväljer min rö. Men, Herre, du skrev
ju i sten din lag, Så värdes i mig ock skriva Din
vilja, ditt hårda behag.
4. Blott du mig, Jesu, kan lära, Vad intet
förnuft förstår, Att oskuld får straffet bära, Där
brottslingen strafflös går, Att Gud sin helighet
lämnat till hån, Då ogärningsmän han friar,
Men fäller sin enfödde Son.
5. När ögat jag låter dröja Vid
purpurmanteln du bär, Dess blodiga färger röja, Vem rätte
syndaren är. Mig tvådde du ren med ditt rena
blod Och plånade ut den handskrift, Vars
vittnesbörd mot mig stod.
6. Och när jag skådar dig bära En krona av
törne gjord Och sådana skördar skära På dömd
och förbannad jord, Jag vet, att förbannelsens
ok, o Krist, På dig du tagit och skänkt oss
Välsignelsens nåd, som vi mist.
7. Gud själv med sig oss försonat, Det skedde
i Jesu blod. Sin egen Son han ej skonat För
straffet oss förestod. Så måste jag låta hans
helga död All synd i mig dämpa och döda Och
leva som han mig bjöd.
8. Ack, värdes, Jesu, bevara Mitt hjärta, som
dig hör till, Att frestaren med sin snara Ej
lockar mig, dit han vill. Ja, hjälp mig att leva,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
