Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Kyrkan och nådemedlen - 2. Ordet - 176. Hjälp, Gud, de trogna äro få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 Kyrkan och nådemedlen
Psalt. 12.
HJÄLP, Gud, de trogna äro få Och
« 11 synas dagligt färre. Vad ont, som
stora här och små Bedriva, ser du, Herre. De
tala blott onyttig ting; Lögn, skrymtan, arghet
griper kring Bland mänskors barn allt värre.
2. De äro ens i vrångvis flärd, När orätt skall
befrämjas, Och när den fromme skall bli snärd,
De eljest så ej sämjas. Förtag, o Gud, de ondas
råd, Låt deras hjärtas överdåd Utav din tuktan
tämjas.
3. De spörja: Ho är Herren Gud, Vars röst
vi lyda böre? De säga: Vi ej annat bud Än våra
lustars höre. Ho är som oss kan stå emot? Vi
åkte ingens trug och hot; Vår vilja blott vi
göre.
4. Men Herren säger: Snart jag skall All
ondskans makt förfära, Allt högmod bringa
uppå fall, Men härlig lön beskära Åt dem som
byggt på mig sin lit Och haft för mino huse nit
Och kämpat för min ära.
5. Si, Herrens ord är rent och klart Som
guld, i degeln skårat, I nåd och sanning
uppenbart, Det blivit oss förärat. Ty är ock bland
betryck och brist Vårt hopp till Herren fast och
visst, Vårt hjärta oförfärat.
6. Oss lysa skall hans nådes sken, När vi hans
ord förfäkte, Hans lära bibehålle ren Bland ett
fördärvat släkte. I honom, under all vår strid,
Vi finne seger, vänte frid; Med honom allt vi
mäkte.
Okänd svensk förf. (1695). J. O. Wallin (1819).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
