Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- E. Tidens skiften
- 1. Dagens tider
- Afton
- 433. När allt omkring mig vilar
- 434. Så går en dag än från vår tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Afton.
433.
När allt omkring mig vilar,
Till dig
min ande ilar,
O Gud, och lovar dig.
När världens larm försvinner
Och jag mig
ensam finner,
Är du, Barmhärtige, hos mig.
2. När mörker jorden höljer
Och all dess prakt fördöljer,
Jag till ditt rike ser.
Jag ser det kring de dina
Av nåd och sanning skina
Uti ett ljus, som ej går ner.
3. Det ljuset när mig bliver,
Då natten mig
omgiver;
Därvid jag somnar in.
Därvid jag
vaknar åter,
Så länge du mig låter
Här fostras
att bli evigt din.
4. Låt mig din nåd ej sakna,
Tills jag en gång
får vakna,
Där själv du solen är,
Där jag på dig
blott aktar,
Ditt anlete betraktar
Och kommer
dig alltmera när.
F. M. Franzén (1814, 1818).
434.
Så går en dag än från vår tid Och kommer icke mer, Och än en natt
med Herrens frid Till jorden sänkes ner.
2. Men du förbliver den du var, O Herre, full
av nåd, Och våra nätter, våra dar Du tecknat i
ditt råd.
3. Trygg i din vård jag lämnar mig, När
solen från oss flyr, Och gladligt skall jag prisa
dig, När dagen åter gryr.
4. Men om det stilla dödens bud I denna natt
jag hör, Det är min tröst, att din, o Gud, Jag
lever och jag dör.
J. F. Herzog (o. 1680). C. F.
Neander (1779). J. O. Wallin (1814).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 15:40:34 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/psalmbok/1937/0385.html
