Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E. Tidens skiften - 1. Dagens tider - Afton - 449. Den dag du gav oss, Gud, är gången - 450. Somnar jag in med blicken fäst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
396 Tidens skiften
DEN dag du gav oss, Gud, är gången,
Och mörker sänkes kring oss ned.
Ditt lov steg upp i morgonsången, Ditt lov skall signa nattens fred.
2. När jorden sig i rymden vänder Och ljuset
går från trakt till trakt, Ditt lov väcks upp i
nya länder. Din kyrka håller troget vakt.
3. Den sol, som oss till vila viger, För andra tänder arbetsdag. Ur andras hjärtan bönen stiger Om kraft att vandra i din lag.
4. Pris vare dig som jordens bana Igenom öde
rymder sträckt Och som av jordens folk vill
dana En enda helig mänskosläkt.
/. Ellerton (1870). J. A. Eklund (1912).
N. Beskow (1936).
SOMNAR jag in med blicken fäst På stjärnornas strålande skara,
Drömmer jag stundom min själ är gäst Hos Gud i
hans himlar klara. Evige Gud, hos dig är bäst
För sorgsna själar att vara.
2. Milt är ditt öga och djupt dess sken,
Famnar i kärlek världen. Trött är min själ; i din
famn så len Lyft den, o Gud, och bär den. Lyft
den till dig och söv den sen Stilla till ro på färden.
3. Söv den i sömn på den färd, som går Fram
genom dödsrikets dalar, Där det isande mörkret
rår. Du som vart kval hugsvalar, Väck den
sedan till ljuvlig vår I dina ljusa salar.
/. Tegengren (1903).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
